Vänstern största hotet mot välfärden

”Vänsterpartiet vill införa ett totalförbud mot alla vinstdrivande verksamhetsformer inom välfärden.” Under helgens kongress klubbade Vänsterpartiet den skrivningen för sin valplattform. Det bör inte förvåna någon. Vänsterpartiets utgångspunkt har alltid varit att privat ägande och företagande är av ondo. Sedan partiets födelse 1917 har socialismen och kommunismen upprepade gånger bevisat sin destruktiva effekt på välståndet och människors välfärd. Om Vänsterpartiet fått makten i Sverige hade det inte funnits någon välfärd att tala om, inget välstånd att fördela.

Men gammelsocialismen och kommunismen har väl inget med Vänsterpartiet av i dag att göra? Nysocialismen är något annat, fräscht och vidsynt! Och när Vänsterpartiet à la Dadgostar talar om välfärden menas ju bara det som finansieras av skattemedel, som vård, skola och omsorg?

Jo, visst. Vänsterpartiet har accepterat det välstånd som marknadsekonomin har fört med sig. Och dagens vänsterpartister vill förstås se till att bestämma över och fördela det. Det betyder främst högre skatter och att mer finansieras av skattemedel. Sådant som styrs av skattemedel ska sedan partiet ”ta kontrollen över” då ”marknadsexperimentens tid är förbi” för att citera Nooshi Dadgostar vid helgens kongress.

Var börjar och slutar den kontrollen? Ryms privata tandvårdskliniker inom den sfär Vänsterpartiet vill ta kontroll över? Rimligen är det på det viset då partiet vill likställa tandvård med övrig sjukvård. Ska Vänsterpartiet återsocialisera samtliga apotek? Hur ser Vänsterledaren på kontrollen över läkemedelsutveckling och läkemedelsbolag?

Och varför sluta där? Om aktieägande står som motpol till arbete och vinster är urholkning av resurser, bör rimligen aktieägandet och vinstincitamentet bort från alla områden som är samhällsviktiga och välfärdsskapande. Vad återstår då för den fria marknaden?

Vänstern glömmer dessutom frihetsdimensionen. Politisk kontroll innebär att någon annan mister inflytande. Det går inte längre att starta, investera och bedriva verksamheter i de områden politiker beslutar att det inte ska vara tillåtet. Det går inte att välja verksamheter som inte existerar. Det går möjligen att reglera bort de värsta avarterna, men det går inte att reglera fram föredömena.

Vad innebär denna politiska inriktning för Vänsterpartiet? Förmodligen fortsatt höga stödsiffror. Nooshi Dadgostar är en effektiv partiledare med ett budskap som går hem främst i unga väljargrupper och hos kvinnor i storstäderna. Försöken att med bygghjälm som rekvisita locka manliga arbetare är snygg teater men lär ha begränsad framgång.

Det politiskt praktiska problemet hamnar främst hos Socialdemokraterna som ska bilda regering med Vänsterpartiet, Centerpartiet och ett eventuellt riksdagsöverlevande Miljöpartiet som underlag. Det kan bli en genreöverskridande skräckkomedi med Sveriges framtid som insats.

Sveriges medborgare får bara hoppas att de i slutänden slipper undan med så lite socialism som möjligt. Välfärden vi tar för given kan annars snabbt falla samman.