GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Vad gör Damberg med pengarna?

I Ekots lördagsintervju talade finansministern om en ny beredskapsskatt. Men Mikael Damberg fick inte en fråga om varför staten ska ta in mer pengar när regeringen misslyckas så med de pengar den redan tar.
Ledare • Publicerad 21 juni 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Vill ha mer.
Vill ha mer.Foto: Magnus Andersson/TT

Ekots lördagsintervju i Sveriges Radio P1 är ett av de mer etablerade programmen för intervjuer av de högst ansvariga i Sverige. Alla partiledare har de senaste veckorna således ställt upp för denna intervju. En fann dock inte tid, Socialdemokraternas partiledare och statsminister Magdalena Andersson. Det är, trots Anderssons många åtaganden, anmärkningsvärt att statsministern inte prioriterade intervjun.

I stället fick hennes efterträdare på finansministerposten, Mikael Damberg, träda in. Han är en ärrad veteran i ministersammanhang. Damberg har inte blivit partiledare, han ansågs för höger när Stefan Löfven tillsattes och blev sedan omkörd av Magdalena Andersson. Men nu fick Damberg alltså stå till svars för vad regeringen åstadkommit med sin makt. Eller fick han?

Det var en intervju som mest antog vänsterperspektiv när det talades om skatter. När Damberg föreslog en särskild beredskapsskatt för ”dem med de absolut högsta inkomsterna” undrade utfrågaren varför det inte kommer nu med en gång. Ingen fråga om vad som avsågs med ”absolut högsta inkomsterna”.

Och när ränteavdrag för lån diskuterades var det Damberg som fick påminna om att just nu sticker räntorna iväg och att det skulle slå hårt mot hushållen att dra ner på dem i ett sådant läge. Då hade ändå finansministern några meningar tidigare låtit som att aktie- och bostadspriserna fortsatt rusar uppåt och gynnar dem som på socialdemokratiska har det bäst och därför bör bidra ännu mer till det gemensamma. Det resonemanget kom – förstås – som svar på en fråga om hur ökade klyftor ska krympas.

Det är tyvärr lite typiskt svensk journalistik att det sällan ställs frågor om skatters negativa effekter. Ingenting om hur tillväxt ska skapas. Ingenting om hur skatter påverkar utbudet av arbeten och vad det betyder för människors möjligheter att få jobb. Ingenting om hur skatter slår mot dem som vill starta företag eller redan har företag. Ingenting om hur höga skatter gör det möjligt för politiker att driva på ökad byråkratisering, med nya myndigheter med fluffuppdrag och med nya lager av byråkrater i de organisationer som ska leverera skola, vård och omsorg. Ingenting om hur skatter rinner iväg till fel händer. Ingenting om hur det kan komma sig att av så mycket skatt verkar så lite nå ut till dem som förväntas göra jobbet som poliser, sjuksköterskor, lärare, befäl. Ingenting om frihetsdimensionen när höga skatter ställs mot låga.

Inte ens den mest uppenbara frågan ställdes: Hur kan det vara möjligt att du anser att det behövs en beredskapsskatt i ett land med det svenska skattetrycket?

Det hade varit intressant att få veta hur det är möjligt att finansministern kan se ytterligare skattebörda som lösning på statens åtaganden, när den inte ens klarar av att se till att medborgarna kan få ett pass utfärdat inom rimlig tid.

Socialdemokrater är bra på att ta in skatt. Allt för sällan får de svara på hur de lyckas göra av med alla pengarna så lätt och varför medborgarna får ut så lite för dem.

Petter BirgerssonSkicka e-post