Vaccin även mot ekonomisk kris
I förra veckan rapporterade Arbetsförmedlingen genomsnittssiffrorna för arbetslösheten för hela 2020. Räknat i antal arbetslösa nåddes den högsta genomsnittssiffran sedan 1997 med 437 000 personer. Nu är det inte fullt så dystert som det kan verka vid en första anblick, den arbetsföra befolkningen har vuxit kraftigt sedan 1990-talet. Mer adekvat är en jämförelse mellan december 2019 och december 2020, då arbetslösheten stigit från 7,4 procent till 8,8 procent, eller med nära 83 000 personer. Det är illa nog.
Konkurssiffrorna ger inte heller någon anledning att dra på smilbanden. Kreditupplysningsbolaget Syna rapporterar en kraftig ökning med 30 procent fler konkurser för december 2020 jämfört med samma månad förra året. Restaurangbranschen är inte oväntat hårt drabbad. Skåne är en av de mest konkursdrabbade regionerna i december, vilket också följer mönstret att Skåne drabbades mer av covidspridning under den andra vågen än i våras.
Januaripartierna har kommit överens om mer ersättningar till drabbade företag, men det hjälper inte dem som redan har gått i konkurs. Kritiken från företagsorganisationerna är att inte lönekostnaderna täcks fullt ut. Moderaternas ekonomisk-politiska talesman Elisabeth Svantesson framför liknande kritik.
På det lilla planet är det oerhört hårt för inte minst de småföretagare inom handel- och restaurang som ofta har hela eller stora delar av sin personliga ekonomi förknippad med verksamheten. För många av dem kan de långsiktiga effekterna bli svåra. Däremot är det lättare att tänka sig att restaurangnäringen som helhet kan återhämta sig när läget normaliseras, man kan rentav förvänta sig att människor kommer att efterfråga utekvällar som aldrig förr när väl pandemitrycket släpper.
I handelssektorn där pressen redan var stor innan coronaviruset spred sig, är risken stor att en utslagning nu inte resulterar i comeback längre fram. De stora kedjorna och börsnoterade bolagen har andra förutsättningar att finansiera sig än de småföretag som tvingas ge upp. Men även stora elefanter kan falla.
Hur högt priset för coronakrisen blir globalt och nationellt är en ännu svårare fråga att få svar på. Riskerna har ökat på flera plan, inte minst då nationalstaterna ökar sin upplåning för att finansiera stödpaket. Fortsatta hårda stängningar av samhällen och näringsliv slår oerhört hårt mot ekonomin. I praktiken går det inte att hålla i gång den typen av åtgärder särskilt länge, inte ens i den digitala verkligheten.
En ekonomisk kris i USA – som brottas med såväl politisk turbulens av sällan skådat slag, ekonomiska klyftor och stora underskott – är inte något som kan uteslutas. Att fortsätta med expansiv penningpolitik och göra om tricket från finanskrisen 2008/2009 är betydligt svårare med dagens utgångsläge.
Det främsta motvapnet just nu heter snarare vaccinering. Därför är det illavarslande att vaccineringen inte går snabbare än den gör, vilket har flera skäl. Produktionen är en flaskhals och distributionen en annan. Men när vaccinet finns tillgängligt måste alla tillgängliga möjligheter användas. Om det finns personal på apotek eller andra företag och organisationer som kan hjälpa till behöver det utnyttjas. Röda dagar kan inte innebära uppehåll, detta är en kris som inte känner skillnad på vardagar och andra dagar – viktig tid spills, människoliv går förlorade och ekonomin tar än mer stryk. Den avgörande kampen mot coronaviruset står nu.
