Uträknade ungdomar

Den som kan räkna ut det rätta svaret – 242 kronor – är förmodligen ovanligt bra på vardagsmatematik. När Finansinspektionen (FI) nyligen undersökte färdigheterna i att räkna bland 1 302 personer mellan 18 och 80 år svarade endast en tredjedel rätt på frågan.

Överlag visar Finansinspektionens undersökning att det finns stora skillnader i grundläggande kunskaper i matematik mellan olika åldersgrupper, utbildningsnivåer och inkomstklasser. Att förmågan att räkna avtar bland de allra äldsta är inte särskilt förvånande – det är väl känt att vissa kognitiva förmågor kan försämras när man åldras.

Däremot är det oroväckande att gruppen av unga vuxna, de som är 18–29 år, också räknar avsevärt sämre än Medelsvensson.

”Deras resultat är ungefär i linje med pensionärerna”, konstaterar Finansinspektionen dystert.

Att svenska ungdomar har dåliga kunskaper i matematik bekräftas också av de årliga TIMMS-mätningarna, där svenska skolelever ligger under medel i Europa.

Finansinspektionen varnar för att dagens unga vuxna kan få en sämre privatekonomi. Enligt FI hänger kunskaperna i matematik ihop med förmågan att fatta kloka privatekonomiska beslut. De som är bra på att räkna vågar också ta större risker och investerar mer ofta i aktier än övriga.

Även den som har goda förutsättningar kan förstås göra dåliga val. Tidsbrist eller ointresse kan leda till att man väljer ett dyrt elbolag eller struntar i att förhandla om räntan på bolånet. Men den som inte klarar av de vanligaste räknesätten kan ha svårt att ens se skillnad på alternativen. Det krävs vissa baskunskaper för att begripa hur dyrt ett sms-lån kan bli eller för att avgöra om den egna budgeten klarar av höjda räntor på lånen.

Finansinspektionens lösning är att skolan ska satsa mer på matematikundervisningen och ge eleverna mer ingående kunskaper i privatekonomi. Kruxet är att det redan råder brist på utbildade matematiklärare – och värre lär det bli, enligt prognoserna. Inom ramen för Lärarlyftet har regeringen visserligen satsat på fortbildning i matematik, men det räcker inte för att täcka behoven.

Det återstår att se om den reformerade lärarutbildningen och den nya skollagen kan vända trenden och bättra på läraryrkets status. Högre löner, tydligare karriärvägar och mindre administrativt arbete skulle självklart också göra yrket mer attraktivt.

En 19-åring med fallenhet för matematik kan välja mellan ett otal olika yrkesvägar – många med goda möjligheter till hög lön och spännande karriär. Skolorna lär få svårt att konkurrera med lönerna i den privata ­sektorn. Men i bästa fall kan läraryrket bli så fritt, kreativt och stimulerande att begåvningarna ändå kan lockas dit.