Utan tillväxt – inget byggande
Än så länge är byggkranar en vanlig syn i svenska städer. Fortfarande byggs nya småhus i villasamhällen. Men i hög grad handlar det om byggande som redan var i gång eller planerat sedan tidigare. I orderböckerna framåt ser det desto tommare ut hos bostadsutvecklare och småhustillverkare. Stora varsel har lagts i flera led i byggkedjan – när hustillverkare inte säljer hus säljer fönstertillverkarna inte fönster.
Boverket skrev i sin prognos i december förra året att minskningen i byggandet kommer att märkas främst från andra halvåret 2023 och framåt. Antalet startbesked skulle mer än halveras. Nu tror Boverket att inbromsningen blir ännu kraftigare och att ingen återhämtning sker 2024.
Det hela påminner en del om situationen i början av 1990-talet. Då gick byggandet snabbt från högtryck till lågtryck när räntorna steg mot astronomiska höjder. Nu är dock situationen bakom byggtappet annorlunda. Det är i dag inte så mycket en inhemsk kris som en europeisk och global, med krig och politiska konflikter på hög nivå.
I en sådan miljö är det fåfängt att tro att svenska politiska beslut på något drastiskt sätt ska kunna ändra förutsättningarna för bygg- och bostadsmarknaden. Men det betyder inte att beslutsfattare ska sätta sig på händerna.
Bostäder och byggande är en marknad som i många decennier har påverkats av subventioner, skatter, regleringar och begränsningar med ideologiska dimensioner. Det gör förändringar extremt känsliga. Dessutom blir det orealistiskt att drastiskt riva upp etablerade system, som när det gäller hyressättning. Det är inte lämpligt att i ett slag förändra ekonomiska förutsättningar för enskilda hushåll.
Däremot är fri hyressättning för nyproduktion en reform som är bra för tillkomsten av nya hyresrätter. Tyvärr stöp Löfvenregeringen på frågan – Centerpartiet och Liberalerna hade framförhandlat den i januariavtalet men Vänsterpartiet gick i taket. För den nuvarande regeringen sätter Sverigedemokraterna stopp.
De omdiskuterade amorteringskraven har knappast gjort det lättare för nya köpare på bostadsmarknaden, men samtidigt drev de exceptionellt låga räntorna på både risktagande och priser på bostäder. Det är sunt att ha amortering som grund men amorteringar är som regel betydligt lättare att klara av senare i livet än i den fas förstagångsköpare befinner sig i. Bankerna är troligen bättre än staten på att bedöma enskilda personers framtidsutsikter.
Långa processer och höga avgifter för bygglov och anslutningar till avlopp och vatten är något som kommunerna bör se över. Länsstyrelsernas nitiska inställning sätter tyvärr ofta i sin tur stopp när kommuner säger ja till byggande.
Så jo, det finns en del att göra för att underlätta byggandet. Men inget sådant hjälper mot en långvarig ekonomisk kris. De absolut viktigaste åtgärderna för att fler hus och lägenheter ska byggas i Sverige är de som ser till att landet försvaras från yttre hot, att ungarna får utbildning och att företagen vågar investera och anställa.
Annars finns inget välstånd att omvandla till bostäder.
