GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Utan företag finns inget att beskatta

Att det blir allt dyrare för människor att leva har medier och politiker förstått. Hur grunden för välståndet ska räddas är det dock få som talar om.
Ledare • Publicerad 29 augusti 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Finns det bröd på bordet i vinter?
Finns det bröd på bordet i vinter?Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT

Svär du för dig själv vid bensinpumpen? Sover du illa om natten med tanke på elräkningarna? Funderar du på att byta ut det gamla favoritkaffet eller har du redan halverat intaget av koffein?

Då har du drabbats av inflationen (och svenska skatter). Du är inte ensam. Tyvärr är risken att det blir värre. Inflationen och bristen på vissa varor slår nämligen i alla led. Bönder varnar inte bara för effekterna av stigande dieselpriser utan också för brist på mineralgödsel. ”För mig är inte frågan om det blir en matkris utan hur allvarlig den kommer att bli” sa Svein Tore Holsether, vd för norska mineralgödselföretaget Yara till Dagens industri i april. Transportsektorn lider också av dieselpriser, liksom av chaufförsbrist (Dagens logistik). Restauranger kämpar med väsentligt högre råvarupriser och skånska livsmedelsföretag hotar med att lägga ner produktionen för att elräkningarna är oöverkomliga (SVT).

Kostnaderna slår brett och mot många branscher. Sparbanken Skåne har låtit Novus undersöka hur skånska småföretag (1-50 anställda) drabbas av ökade inköpspriser. Det visade sig att sex av tio har påverkats tydligt negativt det senaste året. Tre av tio har fått kostnadsökningar på över 20 procent. Allt går inte att ta ut i nästa led – ofta privatkonsumenter – utan företagen får minska sina marginaler, får försämrad likviditet och får skjuta upp investeringar. Utöver högre kostnader rapporterar vart femte företag brist på insatsvaror.

Det mesta hör ihop med Rysslands krig mot Ukraina och kvarvarande effekter av covidkrisen. Men politiska beslut har försvårat situationen och gjort Sverige och EU mer känsligt. Energipolitiken som drivit på stängning av både planerbar kärnkraft och kolkraft inom EU har ökat beroendet av rysk gas, vilket slår genom på många fronter, inklusive mineralgödseln.

Ökade priser betyder inte bara problem i form av högre priser för konsumenter. Det betyder också högre risk för att företag och produktion slås ut eller att företag inte expanderar som tänkt. Ofta är de små- och medelstora bolagen – som inte kan hitta finansiering lika lätt som exempelvis stora börsbolag – mest utsatta. Det är just i de företagen de flesta jobb skapas.

Små- och medelstora företag har stått för över 80 procent av jobbtillväxten i Sverige sedan början av 1990-talet. Företag som ägs av ett fåtal personer – entreprenörsdrivna – är mycket viktiga för jobbskapandet. Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv (oktober 2021) ökade antalet anställda i skånska aktiebolag med få ägare med över 81 000 under perioden 2001-2019. Det utgjorde i princip hela sysselsättningsökningen bland aktiebolag i Skåne under den perioden.

De här företagen har klarat sig trots att stora bördor läggs på dem i form av regleringar och skatter. Om företagen inte överlever finns det inte längre något kvar att beskatta. Därför är det högst anmärkningsvärt att en obefintlig del av den svenska valdebatten handlar om varför företag finns och vilka politiska beslut som föder eller dödar dem.

Petter BirgerssonSkicka e-post