Tveksamt dölja antal vårdplatser
De nordiska grannländerna har inte enbart gått hårdare in för restriktioner gällande folksamlingar och stängningar av verksamheter. De är också öppna med prognoser om hur covid-19 kan slå mot sjukvården, behov av intensivvårdsplatser och antal möjliga dödsfall. I Sverige har Folkhälsomyndigheten valt att hålla sådana siffror för sig själv. En anledning man hänvisar till är säkerhetsskäl: ”En del av de här siffrorna kommer ner på så lokal nivå att de inte alltid är möjliga att lämna ut av olika säkerhetsskäl.” säger statsepidemiolog Anders Tegnell till DN.
I Sverige håller också Socialstyrelsen antalet möjliga intensivvårdsplatser för covid-19-patienter hemligt. När DN efterfrågade de uppgifterna den 26 februari, hänvisade Socialstyrelsen till sekretess: ”Vår bedömning baseras på att handlingarna innehåller information som skulle kunna medföra att samhällets säkerhet skulle äventyras om de blev kända.” Det höll också generaldirektör Olivia Wigzell fast vid i onsdags, när hon och socialminister Lena Hallengren presenterade nya åtgärder, bland annat att Socialstyrelsen ska få en tydlig sammanhållande funktion för regionernas intensivvårdsplanering. Även regionerna är ålagda att hålla på sekretessen kring antalet möjliga intensivvårdsplatser.
När det står klart att antalet platser i utgångsläget är få och förmågan att snabbt öka antalet är avgörande för att möta ett snabbt ökande behov, är det knappast lugnade att informationen inte är öppen. Börjar exempelvis människor i Stockholm misstänka att vårdkapaciteten inte klarar av att hantera alla patienter i huvudstadsregionen finns en risk att människor – särskilt de i riskgrupper – börjar bege sig ut i landet. Det står i precis motsats till vad statsepidemiolog Anders Tegnell rekommenderar, han påpekar att situationen är nu sådan att stockholmarna ska undvika resor: ”Både att resa till och från storstadsregionerna riskerar att sprida smittan i landet”. (SvD 19/3).
Fakta och öppenhet lugnar som regel mer än oklarheter och dimridåer. Det borde åtminstone göras en avgörande prövning av regeringen om hänvisningen till samhällets säkerhet är rätt avvägd när det gäller vårdplatsinformationen, eller om en annan informationsstrategi är att föredra ur just säkerhetssynpunkt. Att redovisa siffror på hur man bygger upp kapacitet genom samarbete mellan regioner och myndigheter för att möta en akut situation borde kunna stärka befolkningens förtroende utan att skada rikets säkerhet.
Svårigheterna att få ut uppgifter har också uppmärksammats av kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp, Christian Sonesson (M). Han är i ett facebookinlägg kritisk till att kommunen nekas information av Region Skåne. I detta fall handlar det om antalet konstaterade fall med koppling till Staffanstorp. Detta behövs enligt Christian Sonesson för att kunna göra en bedömning av vilka åtgärder – som exempelvis stängningar av skolor, som kommunen bör vidta. Men den typen av uppgifter får inte Staffanstorps kommun av regionen på grund av sekretess, regionens smittskyddsläkare pekar på risken för att patienters identitet röjs på grund av ”den alarmerande situation som covid 19 skapat i samhället i bland annat lokala medier och sociala medier”. Staffanstorps kommun har överklagat det beslutet.
Sekretess är viktigt. Men då bör det i fallet med kommunerna finnas en tydlig larmfunktion mellan region och kommuner som gör klart när det finns annan anledning att misstänka att smittan berör en kommun och dess institutioner särskilt. Just gränslandet mellan kommun och region när det kommer till vård av äldre gör den saken än mer angelägen. Det är ju också allvarligt om en kommun på egen hand vidtar åtgärder som går långt över vad som är rekommenderat eller lämpligt.
Den pågående epidemin är en prövning på många sätt. En är vilka regler och principer som ska upprätthållas i en kris. Eftersom osäkerheten är hög, det är ett av samtliga smittskyddsexperters återkommande budskap, blir det ännu viktigare att göra avvägningen vilken princip som måste vara vägledande och när den är rätt att bryta. Faktiskt har riksdagen visat att snabbhet existerar, genom att på torsdagen klubba regeringens rätt att besluta om att stänga skolor. Det kan finnas andra ändringar som kan vara än mer nödvändiga just nu.
