Petter Birgersson: Tid för Norden – och Kristersson – att steppa upp
Från Washington DC och försöken att övertyga republikaner att ställa sig bakom nästa stora amerikanska stödpaket till Ukraina kom Volodymyr Zelenskyj till Oslo. Här slöt fyra nordiska statsministrar och Finlands president upp. Mötet var mer än av symbolisk betydelse, de nordiska ländernas stöd till Ukraina är en fråga om moral, solidaritet och i förlängningen vårt eget oberoende.
Ett nordiskt stöd till Ukraina kan inte på något sätt ersätta det amerikanska, våra försvarsmakter har inte den förmågan. Men Norden är som gemensamt ekonomiskt och politiskt block väsentligt för att öka Ukrainas motståndskraft och för att trycka på andra allierade, samarbetspartner och institutioner där länderna medverkar.
Norge och Island är inte med i EU – men det är övriga tre nordiska länder. Och här är Ulf Kristersson, som ledare för det största nordiska medlemslandet, en central figur. Det är avgörande att han träder fram på den internationella arenan och växer som talesman för Sverige och det nordiska blocket. Om det är allvar någon gång så är det nu, när Rysslands utnötningskrig börjar tära på av västs uthållighet och bryta sönder dess sammanhållning
I en intervju i Financial Times, i samband med toppmötet i Bryssel med EU:s stats- och regeringschefer, tar Ulf Kristersson ett sådant steg. Kristersson betonar vikten av att EU beslutar om de 50 miljarder euro till Ukraina och förhandlingar om villkor för EU-medlemskap: ”Jag är mest oroad över att om Europa visar tecken på oenighet, då är det en signal till USA. Och vice versa.. Vill vi att USA ska fortsätta stödja Ukraina, då måste Europa visa det amerikanska folket att vi själva står upp för att stödja Ukraina.”
I vägen står Ungern och Viktor Orbán, som använder sin allt mer ryss- och Putinvänliga inställning som utpressning mot EU och Sverige i Nato-anslutningen. Främst för att komma åt de bidrag som EU frusit. Det kommer att komma till en punkt där EU-ledarna – och Nato – måste låta Ungern välja väg, antingen är landet kvar i väst eller så återgår det till en roll som lydrike till Ryssland.
Sverige har under tiden med Nato-anslutningen tvingats in i en situation av förhandlingar och eftergifter till Turkiet och till Ungern. Någonstans går en gräns för det. Och någonstans är det dags att också visa tänderna. Det krävs ett enat Norden för att visa att det finns riktig kraft i de käkarna. Ulf Kristersson måste ta en ledarroll för att det ska åstadkommas.
