Annons
Ledare

Anders Gustafsson: Tänk om Sverige lyssnat på generalmajor Brännströms varningar i tid?

Han var generalmajoren som varnade för omvärldsläget, försvarets blottor och menade att Sverige behövde rustas upp skyndsamt. Det var en frispråkighet som stod honom dyrt. Tänk om makthavarna i stället hade lyssnat?
BLT:s ledarsida har intervjuat Anders Brännström i en tid då säkerhetsläget är det sämsta på många, många år.
Anders GustafssonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 25 februari 2023
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Trelleborgs Allehanda politiska etikett är liberal.
Anders Brännström, frispråkig generalmajor som lämnade Försvarsmakten under uppmärksammade former.Foto: MAJA SUSLIN / TT

I dagarna har det gått ett år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Under den tiden har vi fått se det största kriget på europeisk mark äga rum sedan andra världskriget. Nyhetsbilder som är så vedervärdiga att man bara vill stänga av tv:n har blivit vardag. Massakern i Butja och Irpin, den bombade teatern i Mariupol.

Annons

De svenska makthavarna blev överrumplade av Vladimir Putins drag och agerade därefter nästan panikartat.

"Att det skulle ske någonting, det trodde vi hela tiden. Att det blev en fullskalig invasion, det var förvånande”, medgav dåvarande utrikesminister Ann Linde (S) i en intervju med Dagens Nyheter i våras (DN den 5 april 2022).

Men det fanns de som varnat länge, som pekat på försvarets blottor, uppmanat politikerna att rusta Sverige och som inte blev överraskade.

2016 var Anders Brännström generalmajor och arméchef och i samband med markstridsdagarna i Boden det året varnade han för att ”vi kan vara i krig inom några år" (Expressen den 26 januari 2016).

Det var ett uttalande som skapade rubriker. I Expressen kallades det ”sensationellt”.

2018 var Brännström i begrepp att bli chef för totalförsvarsavdelningen vid Högkvarterets ledningsstab och återigen i hetluften.

I en intervju med försvarsjournalisten Mikael Holmström liknade Brännström läget i armén med ett hockeylag där ”några spelare saknar skyddsutrustning och klubbdräkt medan andra inte har någon hockeyklubba. För några spelare är läget så allvarligt att de saknar såväl skridskor som klubba”. ”Man är chanslös?”, frågade Holmström. ”Ja, det är en slutsats du skulle kunna dra”, svarade Brännström (DN den 14 januari 2018).

Några dagar senare, i en debattartikel i Svenska Dagbladet, skrev Brännström – tillsammans med överste Bo Hugemark och överste Jan Mörtberg – att Sverige bör ägna sig åt att förbereda sig för hur ett angrepp ska mötas i samarbete med andra och inte åt ”ändlösa och fruktlösa diskussioner om sannolika angrepp” (SvD den 22 januari 2018).

”Makthavarna tyckte det var väldigt vulgärt att någon i försvaret tog ett ord som krig i sin mun”
Anders Brännström

Efter intervjun i DN och artikeln i SvD tog det hus i helvete – för Brännström.

Den 26 januari kallades han till ett möte med överbefälhavare Micael Bydén och där fick han veta att han inte längre var önskad som chef för totalförsvaret.

Annons

Meningarna om exakt vad som låg till grund till ÖB:s beslut går isär. En flera år gammal, nedlagd och känd utredning om sexuella trakasserier angavs senare vara en del av den samlade bedömningen (DN den 21 februari 2018). Hursomhelst var Brännströms uttalanden i medierna centrala och sammanföll också i tid med det nya beskedet Brännström fick om sin framtid inom Försvarsmakten.

Officersförbundets Peter Löfvendahl menade också med eftertryck att ”Skälet till att Anders inte fick fortsätta jobba är tidningsartiklarna. [...] Skälet till att han flyttades var att han var för frispråkig” (DN den 23 februari 2018).

I dag säger Brännström, som sedan flera år lämnat Försvarsmakten, att han önskat att han hade fått fel i sina bedömningar – trots att verkligheten har visat att han hade 100 procent rätt.

– Makthavarna tyckte det var väldigt vulgärt att någon i försvaret tog ett ord som krig i sin mun, säger Brännström i en intervju med ledarsidan.

”Så mycket förberedelsetid har gått förlorad. Makthavarna valde med berått mod att titta åt andra hållet.”
Anders Brännström

Och Brännström stör sig fortfarande på det som hände. Framför allt för Sveriges del.

– Så mycket förberedelsetid har gått förlorad. Makthavarna valde med berått mod att titta åt andra hållet. Det stör mig också att det är samma militära ledning i dag som då. Som valde att inte lyssna på mig. Som valde att skicka signalen till politikerna att det inte fanns något problem.

Och att Sverige förlorat värdefull förberedelsetid har Anders Brännström onekligen rätt i. Under vintern och våren fick vi bevittna ett nästan panikartat beteende från den dåvarande regeringen.

På bara några månader kastades 200 år av svensk alliansfrihet i soptunnan och en svensk Nato-ansökan skickades in. Mindre än en månad efter invasionen meddelade regeringen att försvarsanslagen ”så snart som möjligt” skulle upp till två procent av BNP från dagens 1,26 procent. Tidigare hade sådana krav avvisats av försvarsminister Peter Hultqvist som ”sifferbingo”.

I veckan presenterades Säkerhetspolisens nya lägesbild för 2022–2023. Säpochefen Charlotte von Essen konstaterade då att Rysslands anfallskrig i grunden har förändrat den europeiska säkerhetsordningen och säkerhetsläget i Sverige. ”Jag kan konstatera att Sverige står inför ett nytt och försämrat säkerhetsläge”, sa hon (TT den 22 februari).

Och samtidigt med detta står vi med en Nato-ansökan som borde ha skickats in för flera år sedan, en ansökan som dessutom fortfarande går ett okänt öde till mötes på grund av Turkiet och med ett försvar som i all hast ska rusta upp i ett nästan omöjligt tempo.

Frispråkigheten stod Anders Brännström dyrt, hur hade det varit om vi i stället lyssnat på honom?

Annons
Annons
Annons
Annons