Ledare
Ledare

Tänk danskt i kommunerna

Kommuner ska välkomna friskolor och andra alternativ. Och samtidigt driva eget i kommunal regi med målet att vara bäst.
Publicerad 6 maj 2020 • Uppdaterad 8 maj 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Hårda nypor att lära sig av.
Hårda nypor att lära sig av.Foto: Paul Kleiven

Etableringen av Internationella Engelska Skolan, IES, väcker känslor i flera kommuner. Att skolan vill ha ersättning för hyra i nybyggda lokaler utöver normal skolpeng är vad saken handlar om, åtminstone på ytan. Under allt vilar att skolan är populär, drar till sig elever och att ägarna tjänar pengar. Det visar sig nämligen att efterfrågan på ordning och reda är stor bland föräldrar, vilket IES anses kunna leverera.

Man kan ha flera ingångar på just hyresfrågan. Men nya skolor kostar alltid mycket och att det ger högre hyror även i kommunal drift. I Trelleborgs fall konstaterades i en tjänstemannaskrivelse att ”Kostnaderna hade inte blivit lägre om kommunen hade byggt skolan i egen regi.” Att ge högre ersättning än genomsnittshyran i skollokaler är då också lagligt.

Spelreglerna för detta ska dock vara tydliga och lika för alla aktörer. Det måste vara en utgångspunkt när avtal skrivs, oavsett med vem det gäller. Som också påpekas av tjänstemännen blir principen att ersätta efter verkliga lokalkostnader lätt kostnadsdrivande. Här gäller det att vara försiktig och bygga in mekanismer som håller tillbaka risken för onödigt höga hyror eller för lyxiga lokaler. Man skulle kunna tänka sig en modell där nyetablering av en skola alltid sköts av kommunen, men där andra aktörer erbjuds att hyra in sig.

Det är också rimligt att exempelvis friskolesystemet byggs upp så att skolorna på något sätt finansierar en garanti för att barnens utbildning ska kunna fullföljas oavsett om den enskilda skolan eller ett helt skolföretag läggs ner.

Debatten om friskolor blir lätt tröttande eftersom den sällan lämnar de vanliga perspektiven. Det avgörande motståndet bygger ungefär på att barn till akademiker och föräldrar med högre inkomster har bättre förutsättningar för att sköta sig i skolan och att inhämta kunskap. De barnen hävdas samtidigt ha föräldrar som mest efterfrågar lugn skolmiljö och därför aktivt väljer exempelvis IES, vilket sägs bidra till ökad segregation.

Det är nu rimligt att alla barn ska ha rätt att gå i en skola med ordning och trygg miljö. Det är möjligt att det är lättare att åstadkomma med elever med en viss form av bakgrund, men det är samtidigt ett allmängiltigt behov. Nog bör ett grundkrav på en skola vara att undervisningen ska kunna ske i lugn miljö för alla elever. Om elever inte klarar av att bete sig som förväntat i skolan får man finna andra alternativ för dem, att övriga elever ska betala priset för stöket är orimligt.

En kommun som agerar för att friskolor som IES etablerar sig bör inte nöja sig med det. En nyetablering av en friskola av stort format ska följas av en ambitiös intern kommunal satsning. Låt säga så här: Finn de främsta tillgängliga skolledarna för att utforma en skola där högt ställda förväntningar är utgångspunkten. Målet ska vara att slå friskolorna på samtliga punkter, från kunskapsmål till arbetsro och engagemang för den egna skolan hos lärare och elever.

Kommunledningen bör göra klart att om ni kommer hit med ert skolföretag så är det för att lyfta kunskapsnivåer och ge eleverna mer än de annars hade fått. Överenskommelsen – gärna i form av ett väl genomarbetat skriftligt dokument att underteckna för båda parter – bör innehålla bland annat följande punkter: Ni är inte här för att tjäna enkla pengar, ni är här för att leverera resultat. Vi kommer med nationella prov, egna stickprov, enkäter och gemensamt utformade kravlistor att ställa upp jämförelser mellan er och alla andra skolor i kommunen. Ni ska veta att ambitionen för den kommunala skolan och andra fristående aktörer i den här kommunen är att vara bättre än ni på alla punkter.

Det är på det sättet man kan använda utomstående leverantörer för att spetsa den egna verksamheten och ge medborgarna mer valuta för pengarna. Kommunerna måste tillåtas vara som danska affärsmän: stenhårda i sina krav och alltid med koll på det finstilta, redo för hård omförhandling. Om krav inte uppfylls så åker leverantören ut. Man ska aldrig tro att det går att skriva kontrakt med en aktör och så är saken biff. Då kan det gå som med Lomma och äldreomsorgen.

Petter BirgerssonSkicka e-post