Svindyrt i alla led
Att kompensera hushåll för elräkningar och restauranger för kundförluster till följd av pandemirestriktioner, är sådant som har debatterats flitigt i medierna. Elnotan, bensin- och dieselpriset och de reglerade krogbesöken berör många i det moderna livet. Men längre ut i välståndsledet finns produktionsverksamheter som långt ifrån alla tänker på.
I Trelleborg har flera elintensiva industrier drabbats av feta räkningar, vilket Trelleborgs Allehanda har rapporterat om. I Ystad har bland annat Polykemi fått se försämrat resultat till följd av de höga vinterpriserna på el (YA 1/12). Det ser likadant ut för företag i andra skånska kommuner.
För många lantbrukare är det en tuff period just nu. Priserna för diesel, foder, konstgödsel och andra insatsvaror har skjutit i höjden. Mellby Gård, med Rune Andersson som ägare, har valt att lägga ner hela sin grisproduktion, rapporterar Dagens industri: ”En av anledningarna är att vi står inför ett stort investeringsbehov och de ökade kostnaderna på insatsvaror påskyndade beslutet. Foderpriserna har stigit med 30 procent och elen med runt 300 procent här i Skåne vilket ger ett negativt resultat för verksamheten”, säger Petter Beckman, inspektor på Mellby Gård.
Mattias Espert är grisbonde utanför Trelleborg och ordförande i Sveriges grisbönder. Förhandlingarna med livsmedelskedjorna är hårda. Till Dagens industri säger han: ”Det är min uppfattning att det är grisbönderna som fått ta hela smällen så här långt. Bekymret i förhandlingarna är, som sagt, att importtrycket finns där hela tiden.”
Produkterna ska dessutom ut till butikerna. Transportbranschen är tydlig med att det bara finns en riktning för priserna i kommande avtal: uppåt. En drabbad åkare säger till Sveriges Radio: "Vinsten går idag till diesel istället för framtida investeringar i företaget."
Att inflationen ska vara tillfällig är ett budskap som ofta har hörts från riksbanken. När inflationen i november nådde 3,6 procent, den högsta inflationssiffran sedan 1993, menade riksbankschef Stefan Ingves att den kommer att falla tillbaka inom ett halvår när elpriserna faller.
Men frågan är om det är så enkelt. I USA är inflationen uppe på 7 procent och det påverkar centralbankens agerande, med bland annat höjda räntor. I kombination med en rejäl sättning på börsen så kan det bli en giftig cocktail, där också den svenska kronan faller med höjda importpriser som följd.
När inflationen väl får bett så slår den brett, i alla led. Det urgröper hushållens marginaler, driver på krav på löner och på att staten ska gripa in som regeringen gjorde med elprisersättningarna.
Om inflationen biter sig fast eller är av mer tillfällig natur återstår att se. Det finns en mängd omvärldsfaktorer som är svåra att påverka. Men på hemmaplan har illa genomtänkt energipolitik och skattepolitik konsekvenser, något alla svenskar nu blir påminda om. Stänger man kärnkraftsreaktorer och bygger massor av vindkraft med subventioner som betalas via höjda skatter, försämras balansen och tryggheten i elsystemen, och priserna studsar upp och ner extremt. Höjer man bränsleskatter är det inte bara den politiskt och medialt utsedda klimatboven ”medelålders medelklassman” som får betala, utan det märks i fattigpensionärens plånbok, i lantbrukets produktion och i våra livsmedelshallar.
Insikten om att alla får betala för förhastade politiska beslut borde sjunka in någon gång.
