Petter Birgersson: Sverige måste vara en säker plats för judar
Sveriges Radio har i en granskning följt ett fall där Irans säkerhetstjänst ska ha sänt ut agenter för att mörda judar Sverige. Det inkluderar Aron Verständig, ordförande i judiska centralrådet, som ställer upp och intervjuas i programserien ”Agenterna”.
Agenterna levde i Sverige med jobb som personlig assistent och med vad rektorn beskriver som en ”arbetsmarknadsåtgärd” på en skola. Enligt reportaget i SR aktiverades de för att utföra dåden mot tre judar i Sverige, planer som dock nådde svenska myndigheter. De greps och häktades 2021 misstänkta för stämpling till terroristbrott. Men åtal väcktes aldrig, åklagaren lyckades inte finna bevisning för hur mordplanerna skulle genomföras. Paret utvisades 2022.
Irans hot mot omvärlden är välkänt. Säkerhetspolisen skriver på sin hemsida: ”Iran bedriver underrättelseverksamhet och säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige och svenska intressen i form av underrättelseinhämtning, påverkan mot oppositionella och genom anskaffningsverksamhet. De iranska underrättelsetjänsterna har också under en längre tid genomfört angrepp mot personer som uppfattas hota den iranska regimens stabilitet.”
Men i detta fall handlar det alltså inte om regimfientliga exiliranier, utan specifikt judar med framstående positioner i Sverige. Den islamistiska regimen i Iran har Israel som en av sina yttersta fiender – vilket är en väsentlig del i det pågående kriget mellan Israel och Hamas. Men att även judar i Sverige förefaller ha varit måltavlor för utsända agenter tillför ytterligare en obehaglig dimension. Det berättar något om hur utbredd och ingrodd antisemitismen är i ideologi, individer, organisationer och stater. För enskilda judar och i synnerhet judar som påtar sig en offentlig roll innebär det att man ständigt måste förhålla sig till dessa risker.
Paret i det aktuella fallet kom till Sverige som asylsökande 2015 med uppgiften att de var från Afghanistan. Trots att Migrationsverket fick tips om att de i själva verket var från Iran och hade andra identiteter än de uppgivna, fick de uppehållstillstånd. Detta ger ytterligare anledning att fundera över säkerhetsriskerna i samband med flyktingvågor, när myndigheterna under kort tid ska säkerställa en stor mängd människors identiteter. Migrationsverket hantering då och beredskap i dag för att förhindra att utländska agenter ges uppehållstillstånd och kan verka under nya identiteter i Sverige, mot Sverige, måste sättas under lupp.
Och – det tål att upprepas gång på gång på gång – hotet mot judarnas existens försvann inte med Nazitysklands fall. Ideologin har förts vidare i nya former och präglar inte bara Mellanöstern utan också åter Europa av i dag. Därför är orden från Petra Kahn, nordisk representant för för Judiska världskongressen, extra viktiga att ta på allvar: ”Vi vet redan att det är problem för barn som går i skolan, att de inte vågar berätta det. Nu blir det kanske problem för offentliga personer som inte vill visa sin judiska identitet, eller väljer att inte ta offentliga judiska positioner.” (SR 6/2)
