Sverige borde redan ha varit med i Nato
Socialdemokraterna hade sedan regeringstillträdandet 2014 lång tid på sig att omvärdera säkerhetssituationen i Östersjön. Det var det året Ryssland annekterade delar av Ukraina. Men Socialdemokraterna vidhöll sin analys och sitt Nato-motstånd in över 2021, när den ryska mobiliseringen för fullskalig invasion blev tydlig.
Den 20 april 2022, nästan två månader efter Rysslands invasion av Ukraina sa dåvarande statsminister Magdalena Andersson i SVT: ”Om Sverige skulle välja att skicka in en Nato-ansökan i det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa.”
Det skulle dröja ännu några veckor innan Socialdemokraternas partistyrelse officiellt lämnade besked om att partiet ändrat sig om en Nato-anslutning. Ett pressmeddelande skickades ut: ”Socialdemokraternas partistyrelse har på sitt möte i dag den 15 maj 2022 beslutat att partiet ska verka för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato.”
Det närmade sig sommar. Världen hade redan flera månader tidigare chockats av den ryska brutaliteten, med mord på öppen gata, våldtäkter, massgravar och bombning av städer. Den socialdemokratiska processen beskrevs dock som snabb, folk i rörelsen kände sig överkörda.
Finlands omsvängning drev på den svenska regeringen. ”Jävla Finland, nu måste vi kanske också gå med” ska dåvarande utrikesminister Ann Linde ha utbrustit den 18 mars, enligt SvD:s reportrar Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson.
Den ryska upptrappningen vid Ukrainas gränser hade varit tydlig under hösten 2021. Från svenskt regeringshåll tog man det lugnt. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hade under förhandlingar med sin svenska kollega, utrikesminister Ann Linde, sagt att det inte skulle bli någon invasion
Ann Linde sa i DN den 11 mars: ”Frågan som många ställer sig nu är ju: satt de och ljög för oss hela tiden? Var det faktiskt bestämt sedan tidigare?”
In i det sista tillmätte alltså den svenska regeringen den ryska regimen trovärdighet medan amerikanska underrättelser om att Putin menade allvar negligerades.
Som en regeringstjänsteman, återigen enligt SvD, konstaterade på kvällen för invasionen, den 24 februari, 2022: ”Fan, vi har vetat om det här i ett halvår, men inte velat ta till oss det. Vi har inte fattat det.”
Peter Hultqvist förklarade i en debatt i SVT med moderatledaren Ulf Kristersson om Nato-anslutning 21 januari 2022: ”Vi kommer inte att ändra oss.” Ulf Kristersson vågade i en intervju med Expressen några dagar senare säga: ”Socialdemokraterna kommer att svänga om Nato. Det är jag helt övertygad om. När det här sker kan jag inte svara på.” Dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist svarade med på en presskonferens anklaga Ulf Kristersson för desinformation.
I oppositionsställning i dag är Magdalena Andersson skarpt kritisk till hur regeringen hanterar Nato-ansökan. En del av kritiken är helt befogad, som att det är olämpligt om Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson hamnar i orddispyter med varandra (SVT). Men att beskylla regeringen för att Turkiet ställer sig i vägen och att Ulf Kristersson bär ett huvudansvar för att Sverige inte kommer med i Nato fort nog är väl magstarkt med tanke på Socialdemokraternas senfärdighet.
Däremot bör samtliga inblandade inse att i denna fråga finns det enbart ett förhållningssätt, bred förankring mellan regering och opposition samt enighet utåt. Det gäller alla tunga beslut i Ukraina-kriget och Sveriges förhållande till Nato och Turkiet.
