GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Svenskarna underskattar skatterna

Få känner till hur höga de svenska skatterna egentligen är. Därför är det bra att Skattebetalarnas förening uppmärksammar skattefridagen, som inföll i måndags.
Ledare • Publicerad 20 juli 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Hur mycket betalar svenskarna egentligen i skatt?
Hur mycket betalar svenskarna egentligen i skatt?Foto: Martina Holmberg / TT

Redan 1903 skrev den italienske ekonomen Amilcare Puviani om hur skatterna kan höjas rejält utan folkliga protester – bara skatternas storlek hålls dolda för folket. Då kan politikerna ge sken av att man får väldigt mycket tillbaka för väldigt lite. Känns det igen?

Det är nog inte troligt att våra svenska politiker hade Puviani i åtanke när de konstruerade vårt skattesystem men resultatet är hur som helst detsamma: skatterna dras i så många led att det är svårt för gemene man att fatta hur höga de faktiskt är. Och det gäller inte bara för "höginkomsttagare” och ”rika” utan även för vanlige Svensson.

Innan du ser lönen på ditt lönebesked har arbetsgivaren betalat in arbetsgivaravgifter baserad på din lön – pengar som namnet till trots inrymmer en hel del skatt. Ja, den så kallade allmänna löneavgiften som arbetsgivarna betalar är en ren skatt, en avgift för att kunna betala lön till den anställde.

Summan som blir över när arbetsgivaravgiften är dragen är din lön och på den betalar du inkomstskatt till kommun, region och i vissa fall stat.

När du sedan ska handla något för dina skattade pengar måste du betala moms till staten som baseras på varans pris.

Och köper du ”lyxvaror” som el eller bensin måste du också betala särskilda punktskatter – samt moms på punktskatten. I sistnämnda fall betalar du alltså skatt för... skatten.

Inte undra på att mer än nio av tio svenskar underskattar hur mycket skatt de egentligen betalar, enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv lät genomföra för några år sedan (Underskattade skatter, 2015).

För att synliggöra hur hög skattekvoten är för den genomsnittlige löntagare räknar Skattebetalarnas förening varje år ut när skattefridagen infaller; den dag under året då den genomsnittlige löntagaren tjänat så mycket som hon eller han kan förväntas erlägga i form av skatt under året. Skattefridagen är alltså ett pedagogiskt mått på skattekvoten, presenterad i form av ett datum. Först från denna dag arbetar inkomsttagaren för sig själv, snarare än för stat och kommun.

Och årets skattefridag för den genomsnittlige svenska löntagaren inföll denna vecka, närmare bestämt den 18 juli. I år uppgår medelinkomst­tagarens skatter till 54,1 procent av den totala lönen (inklusive arbetsgivaravgifter). Utslaget på antal dagar betyder det att dag 199 är den första ”skattefria dagen” på året.

När skattefridagen infaller skiljer sig dock åt beroende på var i landet man bor. För den som bor i Österåker infaller skattefridagen redan den 13 juli. Det är fyra dagar tidigare än i Ystad (17 juli), sex dagar tidigare än Kristianstad (19 juli) och hela åtta dagar tidigare än i Karlshamn (21 juli).

Sverige brottas i dag inte bara med gängvåld och skyhöga elpriser utan också med stora problem när det kommer till ekonomin.

Sveriges tillväxt väntas bli lägst i EU både i år och nästa år, enligt EU-kommissionens sommarprognos som presenterades i torsdags (Dagens industri den 14 juli). Trots allt tal om en grön industriboom i Norrland menar nationalekonomen Stefan Fölster att svensk industri i dag producerar mindre än för 15 år sedan. Stora grupper står alltjämt utanför arbetsmarknaden samtidigt som befolkningen åldras i rask takt.

Att Sverige alltjämt är ett höginkomstland där det lönar sig dåligt att arbeta och knega pratas det numera tyst om. Skattebetalarnas förening är värd en eloge för sitt envisa folkbildningsarbete.

Anders GustafssonSkicka e-post