Svensk stabilitet är inte tillräckligt
På onsdagen meddelande Riksbanksstyrelsen som förväntat att reporäntan höjs med 0,25 procentenheter, till 1,75 procent. Räntebanan ligger fast, vilket innebär en förväntad reporänta på 3,6 procent i början av 2014. För hushållen innebär det bland annat att man bör räkna med boräntor på ungefär sex procent om ett par år.
Den ökande räntan kommer knappast som en överraskning. Ett betydligt större orosmoln för de svenska hushållen är det ekonomiska läget i omvärlden. Den amerikanska statsskulden skenar. Underskotten ökar i raskt tempo. I måndags meddelade kreditinstitutet Standard & Poor att man eventuellt kommer att sänka USA:s kreditvärdighet de kommande åren.
Visserligen bör konstateras, som New York Times ledarsida gjorde på tisdagen, att kreditinstitutens uttalanden ska tas med ett större block salt. ”I finanskrisens upptakt möjliggjorde de överdrifterna, genom att glatt sätta AAA-betyg på sina Wall Streetkunders giftiga tillgångar”, påminner man syrligt.
Trots att själva kreditbedömningen mycket riktigt bör tas med salt blir S&P:s uttalande förhoppningsvis en varningsklocka för amerikanska politiker. Men den senaste tidens debatt antyder att man ännu inte är redo att faktiskt hantera situationen. Det kan bli förödande för ekonomin också på vår sida världshavet.
Fler mörka moln tornar upp sig. Följdverkningarna av kärnkraftsolyckan i Japan lär bli långvariga, såväl humanitärt som ekonomiskt. Och i The Economist (14/4) varnar man för att den snabba kinesiska tillväxten kommer att plana ut. Barry Eichengreen, Donghyun Park och Kwanho Shin har studerat ekonomisk utveckling från 1957 och framåt, och drar slutsatsen att tillväxten saktar ned när bnp per capita når cirka 16 740 dollar. Då klingar tillväxttakten av, från 5,6 till 2,1 procent per år. Den inkomstnivån når den genomsnittlige kinesen enligt beräkningarna år 2015.
Efter Sannfinländarnas skräll i helgens riksdagsval finns en risk för minskat finskt intresse att vara med och finansiera nödlån inom eurozonen. Sverige är varken euroland eller i behov av nödlån, men påverkas likväl av instabilitet i området. Om utvecklingen i Japan och Kina oroar bör vi betänka att den svenska Tysklandsexporten är lika stor som vår samlade asiatiska export. Ekonomiska problem i eurolandet Tyskland får snabbt återverkningar för ett stort antal svenska företag.
Anders Borg må ha fört Sverige genom krisen, men det räcker inte. Såväl hushållen som regeringen bör ta höjd för fortsatt ekonomisk oro.