Sudan lär vikten av snabba beslut i kris
Maktkampen i Sudan har snabbt eskalerat till ett skarpt krigsläge. De två generalerna Abdel Fattah al-Burhan och Mohamed Hamdan Dagalo har delat på makten efter att Omar al-Bashir avsattes i en militärkupp 2019.
Sedvanliga löften om demokratiska reformer har i nästan lika sedvanlig stil övergått till krig mellan de båda generalernas grupper. Sedan förra helgen är det regelrätta strider mellan al-Burhans, Sudaneiska armén, och Dagalos Rapid Support Forces, RSF. Ett eld upphör under id al Fitr lugnade situationen, som dock har eskalerat igen sedan i fredags.
Runt 20 000 rapporteras ha flytt Sudan, men siffran är osäker. Huvudstaden Khartoum har i normala fall runt 5 miljoner invånare, nu har många av dem flytt staden. Det går att förvänta sig en stor mängd flyktingar till grannländerna och säkert många som sedan vill vidare.
För andra stater gäller det i det akuta läget att snabbt få hem sin ambassadpersonal och helst medborgare. USA har redan hämtat hem ambassadpersonalen och Saudiarabien har hämtat runt 50 personer (SvD, TT).
Sverige har inte varit riktigt lika snabbt i svängarna, men riksdagen beslutade på söndagen att ge regeringen mandat att skicka 400 man till Sudan, efter utrikesutskottets initiativ. Mandatet gäller till 30 juni, men uppdraget ska utföras i absolut närtid. Försvarsminister Pål Jonson (M) har antytt att förbanden redan finns på plats i närområdet. Regeringens, utrikesutskottets, talmannens och riksdagens agerande har varit förhållandevis rappt.
Men det kan ändå finnas anledning att fundera på om det behövs en snabbare beslutsgång i akuta lägen som berör svensk säkerhet eller liknande frågor.
Den förra regeringen tillsatte en parlamentarisk kommitté ledd av före detta justitiekanslern och hovrättspresidenten, Johan Hirschfeldt, som ska komma med förslag på bland annat regeringens befogenheter i kristider. Som även svenskar har lärt sig – åtminstone borde ha lärt sig – de senaste åren är det svårt att förutse alla typer av kriser, och ännu svårare att förutsäga när de inträffar.
Pandemin, kriget i Ukraina, evakueringen av Afghanistan och nu läget i Sudan är några exempel på hur rätt och snabba beslut kan vara avgörande. Kriserna och krigen kan komma slag i slag och de kan komma samtidigt. Allt går inte att förutsäga, men det går att förbereda hur man ska agera när det oönskade inträffar. Allt för stor tröghet i de beslutande systemen kan då vara riktigt farligt.
Det kan kräva mer makt åt regeringen och statsministern i krislägen, med förankring och ansvarsutkrävande i riksdagen efter hand och i efterhand.
