Stötta våra lokala krögare
Äntligen sommar och högsäsong för att hänga på uteserveringar, ta på sig finhatten och njuta i solen med en kall öl. Men hur ser verkligheten ut för de krögare som öppnar sina dörrar åt de hungriga och törstiga?
Svaret är: helt olika beroende på var. Företagsvänligheten skiljer sig radikalt över landet och den som är företagare får tacka sin lyckliga stjärna om hen råkat starta i rätt kommun.
En sak som den som vill servera alkohol brottas med är serveringstillståndet. Det tar olika lång tid att få – mellan 1 och 12 veckor – och det kostar olika mycket – mellan 2 500 och 12 000 kronor. Detta enligt en rapport från Näringslivets Regelnämnd NNR (2013).
När NNR skickade ut en förfrågan till svenska kommuner om en typrestaurang visade det sig att också variationerna inom Skåne är stora. I Trelleborg och Skurup tar det 4 veckor att få ett stadigvarande serveringstillstånd, medan det i Kristianstad och Ystad tar dubbelt så lång tid.
Varför så olika? En förklaring som NNR ger är att små kommuner ofta är snabbare, samt att nämnder som delegerar besluten till tjänstemännen spar tid. Men allra främst handlar det om politiska prioriteringar, resurser och rutiner. Att projektleda med bestämdhet, alltså.
Tyvärr ger dessutom bara hälften av landets kommuner garantier för hur lång tid det tar att få tillstånd. I Trelleborg vet företagarna redan innan hur lång tid processen tar, men inte i Sjöbo, Kristianstad eller Bromölla. Där råder i stället osäkerhet.
Den som inte får veta på förhand kan knappast göra annat än att skissa idéer på papper innan det är klart med tillstånden. Vem kan anställa, hyra lokal och köpa råvaror innan man fått ja från myndigheterna?
Också avgifterna skiljer sig också åt. I Bromölla kostar ett tillstånd 4 100 kronor, medan restaurangerna och barerna i Kristianstad tvingas betala mer än det dubbla: 8 500 kronor.
Även den avgift som kommunerna tar ut för att se till att företagen sköter sig varierar stort. I Malmö kostar den årligen 10 500 kronor och i Högsby 0 kronor. Häromkring ligger summorna enligt NNR på 3 000–4 000 kronor och bara 6 procent av de undersökta kommunerna betalar tillbaka pengarna om inspektionen inte görs. En krögare i Ystad berättar att kommunen bara dykt upp en enda gång – i tio minuter – på de tre år han drivit företaget. Varför ska en sådan småföretagare betala för en tjänst som inte utförs?
Centerpartiet skrev nyligen i en rapport att: ”Alltför många företagares drömmar om en egen restaurang grusas i mötet med lokala kommuntjänstemän. Passionen dör under ifyllande av tillståndsansökningar”. Partiet vill förenkla processen och det är bra. Men frågan är vad som gjorts de senaste åtta åren?
Frågan är uppenbarligen för viktigt för att läggas ut på 290 spretigt styrda kommuner. Politikerna behöver uppmuntra företagande runtom i landet med effektiva regler, inte förlita sig på slöa byråkrater. Hur ska annars hela Sverige kunna leva? Och skåla.
