Stoppa Mumintrollen?
Att rensa bort Tintin i Kongo från bibliotekens hyllor och att ändra i namn på Pippis pappa. Att lyfta bort ett Alfons Åberg avsnitt från SVT. Att ta bort klassikern Borta med vinden från HBO och att slänga ut humorserien Little Britain från Netflix och BBC. Att ta bort det klassiska avsnittet Don't mention the war från BBC. Vad är nästa steg? Att ta bort 91:an Karlsson från C Mores svenska humorklassiker för att den är sexistisk? Att sluta sända repriser av Stefan & Krister för att den framställer synskadade som perverterade? Att ta bort gamla tv-versionen av Mumintrollen från SVT:s Öppna arkiv för att den driver med adoptivbarn?
Det sluttande planet är på ett vis världens tröttaste argument. Det finns nästan ingenting som inte kan illustreras med början till en ytterlighet. Ett förbud leder till ett totalitärt samhälle. Ett upphävande av ett förbud leder till respektlös anarki.
Därför måste teoretiska principer vägas mot praktiska konsekvenser. Ett påbud om bilbälte kan accepteras av en stor majoritet för att det har så övervägande positiva följder. Ett påbud om simkurs för att få bada i havet uppfattas däremot av de flesta som en orimlig inskränkning av friheten.
Det finns däremot alltid anledning att titta på åt vilket håll planet sluttar och med vilken lutning. Just nu lutar det starkt åt att människor ska skyddas från sådant som kan misstänkas få dem att tänka fel. Det är en farlig sluttning.
Att under en revolution välta en staty av en diktator man har levt under eller av en man som symboliserar hela det system man har förtryckts av, är en undersåtarnas hämnd mot överheten. Att byta namn på en huvudstad döpt efter en massmördande despot från kolonialmakten är en del i att upprätta självständighet och anständighet.
Men en staty av en historisk person är i dag ingen oreserverad hyllning, det behöver inte vara en hyllning över huvud taget. Efter ett eller flera sekler fungerar en staty, ett gatunamn eller ett minnesmärke framför allt som en ingång till historien. Vem var Birger jarl, varför var han inte kung om han nu var så viktig? Var Karl XII en svensk hjälte eller en misslyckad krigshetsare? Hur kunde Winston Churchill vara både en grovt fördomsfull officer under kolonialtiden och en ledare i kampen mot nazismen och fascismen?
Det finns de som menar att man kan flytta in de tveksamma och tveeggade figurerna på museum. Det är ett effektivt sätt att placera historien på en avskild plats, ett säkert rum med givna förklaringar. Men det betyder också att namnen försvinner från det allmänna vardagliga medvetandet, att bara den aktiva uppsökaren finner dem.
Man kan göra likadant med böcker, filmer och tv-serier. Eller musik. Sätta dem i säkra, madrasserade rum. Ta bort dem från platser där många kan ta del av dem. Då kan de förnumstiga dessutom förklara ”Det är inte censur! Censur är när staten på förhand...” Tack vi vet.
Men den som har någon tilltro till människans förmåga att tänka självständigt – som ser en poäng i att många möts av det mångfacetterade och motsägelsefulla, som ser att ett viktigt värde med historien är att den kan betraktas ur flera och nya vinklar, som förstår att det skärper sinnet att okommenterat och fritt ta del av dåtiden i nutid – den personen förstår också att alla försök att gömma undan konsten är ett sätt att begränsa både frihet och insikt. Har man inte den tilltron till sina medmänniskor slutar det med ironin att de som tror sig bekämpa fördomar plockar bort tv-serier som driver med fördomsfullhet och överkänslighet.
