Stoppa floden av lögner
Till årsskiftet stoppas det särskilda tillståndskrav som personer från Rumänien och Bulgarien behöver för att arbeta i bland annat Storbritannien. När länderna blev medlemmar av EU 2007 införde ett antal stater tillfälliga regler för arbetskraftsinvandring. Nu är tiden ute. Bulgarer och rumäner kommer äntligen att bli behandlade på samma sätt som andra EU-medborgare.
Att människor får större chanser att arbeta måste ses som något gott. Den uppfattningen delas dock inte av alla. En våg av främlingsfientlighet sveper över de brittiska öarna, manifesterad inte minst av tabloidtidningen Daily Express. Med slagord som ”stoppa floden av bulgariska och rumänska migranter” sprider tidningen skrämselpropaganda.
Motståndet mot fri rörlighet är inget nytt. Tongångarna påminner om den svenska diskussionen kring övergångsregler, som fördes för ett decennium sedan. Även om retoriken var betydligt mildare fanns en utbredd misstänksamhet mot att välkomna de nyblivna EU-medlemmarna i Baltikum. ”Vi får inte vara naiva, social turism vill vi inte ha”, sa dåvarande statsminister Göran Persson (S) och propagerade för övergångsregler. Allt för att förhindra icke-svenskar från att ”snylta” på välfärdssystemet.
Några sådana regler blev det emellertid inte. Farhågorna har heller inte besannats. Enligt en färsk rapport från Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, som anordnade ett seminarium i veckan, kom aldrig de sociala turisterna. Däremot har många balter kommit till Sverige för att jobba.
När författarna till rapporten jämförde antalet arbetstimmar mellan personer födda i Sverige och personer som invandrat från de nya EU-länderna, blev svaret att det i princip inte finns någon skillnad. När det kommer till utbildningsnivå är migranterna något mer välutbildade än de svenskfödda.
Oron för att bulgarer och rumäner kommer att ”strömma in” och utnyttja den brittiska eller tyska välfärden är lika obefogad som Göran Perssons rädsla. EU-kommissionen presenterade nyligen en studie som visar att den fria rörligheten snarare gynnat de länder som nu klagar. Migranterna bidrar nämligen mer till systemet än vad de får tillbaka i form av sociala förmåner. I genomsnitt nyttjar migranter 0,2 procent av sjukvårdsbudgeten i det EU-land de kommer till.
Det sker ingen ”massinvandring” av fattiga östeuropéer till väst. Den fria rörligheten har lett till att människor kan förflytta sig dit det finns jobb. Att folk som arbetar skulle vara en belastning för de sociala trygghetssystemen är en ekvation som inte går ihop.
Vad som däremot flödar är hat och lögner. Det utgör ingen bra grund för politik.
