Statligt och grönt kapital

Uppdraget för riskkapitalister är att köpa, utveckla och sälja för ett betydligt högre belopp än inköpspriset. Det är vinsten i sig, som gör det värt besväret.

Det statliga riskkapitalbolaget Inlandsinnovation är inget undantag. Sedan starten 2011 har bolaget fått två miljarder, för att ta risker i norra Sverige.

Investeringarna spretar i alla möjliga riktningar. Här finns allt ifrån gruvprospektering och golvvärmeföretag; till röntgenutrustning och rymdupplevelsecenter. Totalt har ett 20-tal investeringar gjorts.

För att komma bort från bilden av glesbygden som bidragsslukare ska alla prospekt vara konkurrenskraftiga. Inlandsinnovation presenterades av dåvarande näringsministern Maud Olofsson (C) och initiativtagare var Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Per Åsling.

Bolagets huvudkontor placerades i Åslings hemlän Jämtland. Styrelseordförande i Inlandsinnovation är LRF:s tidigare vd, och Olofssons före detta statssekreterare, Leif Zetterberg. Därför är Dagens industris rapportering om hur Inlandsinnovation har investerat i flera bolag med anknytning till Per Åsling besvärande. Även om inga lagbrott har begåtts, kan den suddiga gränsen mellan politiska och personliga intressen ha passerats. (Di 28/1)

Våren 2013 gick till exempel Inlandsinnovation in som betydande delägare i bolaget Ekonord, vars affärsidé är att bidra till utvecklingen av de gröna näringarna. Affären följde Inlandsinnovations ägardirektiv: Att stödja företagare som gör skillnad i sina hembygder. Bland Ekonords övriga delägare finns LRF och Arla. Den arvoderade styrelseordföranden heter Per Åsling.

Bara misstanken om vänskapskorruption är illa nog. Framförallt eftersom det inte finns något statligt riskkapital. Vad som finns är skattemedel – som tas från enskilda, för att subventionera ett fåtal.