Statlig skola snart sannolik

Skolan är den grund varpå samhället vilar, både vad gäller att förse arbetsmarknaden med kompetent arbetskraft och att forma framtidens medborgare. Inte så konstigt då att väljarna rankar frågan högt. Skolan är till och med den allra viktigaste valfrågan inför nästa val, enligt en undersökning som Sifo publicerade i veckan.

Att den svenska skolan står inför stora utmaningar gör också skolpolitiken hetare än på länge.

Drygt 6 av 10 svenskar vill att skolan ska förstatligas. Detta enligt en ny undersökning som Lärarnas Riksförbund presenterade på onsdagen. Resultatet överraskar inte. Men jämfört med en liknande undersökning för två år sedan har andelen ökat. Fler svenskar anser alltså att kommunerna inte är rätt huvudman för skolan. Med tanke med att de problem och utmaningar som skolan står inför är det inte konstigt. Skolan behöver en starkare nationell styrning för att klara sitt uppdrag.

Av riksdagspartierna är Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för en statlig skola. Moderaterna har på senare tid svängt något i frågan och vill se en ökad styrning från staten. Men än ligger en förändring långt bort, en betydande riksdagsmajoritet vill inte förstatliga skolan.

Det är synd. Efter att skolan blev en kommunal angelägenhet i början av 1990-talet har problemen hopat sig. Elevernas resultat dalar i internationella kunskapsmätningar och skillnaderna mellan skolor och kommuner har ökat. På sikt är det ett allvarligt problem, har inte alla elever tillgång till en bra skola ökar motsättningarna i samhället.

Det säger sig självt att en likvärdig skola är svår att uppnå med 290 olika kommunala huvudmän och ytterligare ett otal friskolor. Förvisso har staten på senare år ökat sitt inflytande, bland annat genom att en ny skollag och införandet av lärarlegitimationer. Men grundproblemet kvarstår. Så länge som rektorer och lärare får sin lön av kommunerna är det svårt att skapa likvärdighet över hela landet.

Det är nog ingen som tror att det går att backa tillbaka till den statliga skola som fanns på 1980-talet. Den hade nått vägs ände och var i stort behov av förändring. Men den efterföljande kommunaliseringen skapade tyvärr nya problem med ökade skillnader mellan skolor. Det är en utveckling som måste brytas.

Oavsett var man bor i landet och när man börjar, ska skolan ge alla elever lika förutsättningar för en bra skolgång.

Där kan väljarna visa vägen. Ju fler som vill ha en nationell skola desto mer villiga är partierna att följa med. Och ju mer trolig blir också en utveckling där skolan blir bättre och bättre.