Madeleine Brandin: Stadsarkitekten är stadens psykolog
Det är en lång process med många aktörer innan ett hus blir byggt. Det krävs en arkitekt som ritar och projekterar huset. Det krävs ett bygglov. Det behövs en byggare och en byggherre.
Bygglovet ges efter att ingenjörer och arkitekter granskat ritningarna, tittat på volymer, färg, form och material, bedömt varsamhet och hur byggnaden passar in med omgivande hus. Detta är stadsarkitektens unika kompetens, huset ska bli ett tillskott till miljön, det ska bli estetiskt tilltalande och ge en god helhetsverkan. Så står det i Plan- och bygglagen.
Så är det det här med orden. Ett ord är ”plan”. Det betyder i vardagligt tal något som är tänkt att bli. I Plan- och bygglagen betyder ordet plan något som är juridiskt stadgat och ger förutsättningarna. Detaljplan är ordet numera, tidigare hette det stads- eller byggnadsplan. Det finns också översiktsplan.
Man bedömer riksintressen, då vägs ”nyttan” för den enskilde och för samhället, mot skadan som exploateringen innebär. Ett annat kryptiskt ord är ”avvikelse”. Vid bygglovsgranskningen jämförs vad detaljplanen tillåter och vad den som söker bygglov vill göra. Ibland strider ansökan mot planbestämmelserna. Den här avvikelsen kan vara större eller mindre, eller till och med en ”större mindre avvikelse”. Grannar måste då ges möjlighet att yttra sig, men det är ändå inte de som bestämmer. Vid en ”sammanvägd bedömning” ser man om det blir bra nog.
Sedan beviljar eller avslår politikerna i byggnadsnämnden bygglovsansökan. Det är ett juridiskt beslut. Dess formuleringar kan överklagas både av den som vill bygga och av den som är emot bygget.
Har ansökan beviljats ska hållfasthet och tekniska egenskapskrav behandlas vid ett byggsamråd tillsammans med kommunens byggnadsinspektör. På nybyggnadskartan har det tänkta huset ritats in och måttsatts. Mätningsingenjören sätter sedan ut huset, det betyder att fysiskt markera på marken var husets hörn ska placeras.
En eller flera byggare kontrakteras. Det är de som lägger grunden, bygger husets stomme och som inreder byggnaden.
Och så har vi ”byggherren” själv. Ännu ett kryptiskt ord, men det är i alla fall den som betalar kalaset. Och att bygga innebär stora investeringar, både för den som bygger sin egen villa och för byggbolaget som bygger stora flerbostadshus.
Detta är inte lätt, men väldigt roligt. Bygga är vår högsta fröjd som Johan den tredje sa. Stadsarkitektkontorens personal ska vara samhällsnyttans riddare och allmänhetens tjänare. Och byggnadsnämnden ska ta hjälp av stadsarkitektens kompetens. Och stadsarkitekten är en tredjedel arkitekt, en tredjedel jurist och en tredjedel psykolog.
Madeleine Brandin är arkitekt och författare.
Senaste boken ”Frk. Husgafvel passionerad stadsarkitekt” kom ut i dagarna på Arx förlag
