Johanna Nylander: Som ett brev på posten
Postnord var under förra året sämre än någonsin på att dela ut brev i tid. Post- och telestyrelsen, PTS, fick in så många fler klagomål att de inledde ett tillsynsärende som krävde flera förbättringar.
Många som skickar och tar emot brev och paket har egna erfarenheter av brev som inte kommer fram, paket som hamnat på fel utlämningsställe eller leveranser som uppges ha utförts men aldrig genomfördes. Som postmottagare står man ofta utan andra alternativ och är maktlös mot tungrodda logistikkedjor och har få rättigheter att kräva i systemet.
Flera förändringar som skett, som längre tid för utdelning, beror på ett delvis förändrat uppdrag. PTS är ansvarig myndighet, och från och med första april råder nya uppdaterade riktlinjer för hur postlådor får placeras och hur posten ska delas ut.
Vissa förändringar för allt som har post att göra är oundvikliga. Färre brev skickas, men fler paket delas ut. Om ett meddelande måste nå någon snabbt är brev numera ett dåligt alternativ, inte minst när posten bara delas ut ett par gånger i veckan. Det är också i grunden en rimlig effektivisering att minska antalet utdelningsdagar och se över turerna, för att säkerställa att så många som möjligt kan få nytta av den samhällsservice som postutdelning faktiskt är.
I större städer finns det ofta gott om valmöjligheter för hur man kan få paket levererade, inte minst för varor. Privata paketboxtjänster, hemleverans till dörren och fler utlämningsställen har gjort paketlogistiken enklare och köerna färre. Men i glesbygd är alternativen färre och det är ofta betydligt längre till utlämningsställen.
Även om många äldre i dag är duktiga på teknik och kan hantera digitala brevlådor, avier och försändelser, måste ett samhällssystem som post ta höjd för att det digitala inte alltid funkar eller når fram. Det finns dessutom fler grupper som kan ha särskilda behov för att kunna ta emot post på ett visst sätt, eller utan att använda sig av digitala tjänster.
Redan nu förvarnar Postnord om att den vanliga postlådan vid villagränsen i framtiden oftare kan komma att ersättas med samlade postboxstationer. De nya reglerna från PTS ställer också krav på samråd när en postlåda ska flyttas, men det finns få möjligheter att protestera mot en av Postnord krävd flytt.
Godtyckligheten som de senaste åren drabbat fastighetsägare som helt plötsligt behövt bekosta nya postlådor blir kanske mindre. Men så som de hanterar postmottagarna verkar det ändå som att Postnord helst skulle vilja slippa att dela ut post alls. I alla fall om det rör något krångligare än vita kuvert till trapphuspostboxar i tätbebyggt område. Det kanske vore bättre om alla la sina brev direkt i mottagarens postlåda. Då vet man ju i alla fall att det kommit fram.
Johanna Nylander är fristående skribent
