GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sofia Nerbrand: Resultatet 50–50 är inte lika med rättvisa

Meritokrati ska råda. Den bäst lämpade bör få förtroendet eller jobbet – oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller religiös övertygelse. Och ibland betyder det att utfallet inte blir helt jämnt.
Sofia NerbrandSkicka e-post
Ledare – signerat • Publicerad 10 augusti 2021 • Uppdaterad 10 augusti 2021
Sofia Nerbrand
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Trelleborgs Allehanda politiska etikett är liberal.
Peter Johansson (M), Pierre Månsson (L) och Mikael Persson (V) är förstanamn för sina respektive partier i Kristianstads kommunfullmäktige.
Peter Johansson (M), Pierre Månsson (L) och Mikael Persson (V) är förstanamn för sina respektive partier i Kristianstads kommunfullmäktige.
Foto: Montage: Kristianstadsbladet

De allra flesta ledande politiker och tjänstemän i Kristianstads kommun är män, enligt en genomgång på nyhetsplats i Kristianstadsbladet (10/8). Det är onekligen osedvanligt glest mellan kvinnorna på toppositionerna i staden.

Men vad är orsaken till detta? Är det ett ogenomträngligt glastak och diskriminering? Att män är mer roade av den lokala politiken och dess sociala sammanhang? Eller är det en slump att män fått nyckelpositionerna i förvaltningen och den politiska ledningen?

”Vi är alla betydligt mer än ”bara” medlemmar av olika minoritetsgrupper.”

Om vi börjar med partierna så använder de principen ”varannan damernas” på sina listor – med undantag av Sverigedemokraterna. Av någon anledning är män gruppledare för alla partier i kommunfullmäktige förutom Kristdemokraterna. Eftersom partierna inte förhåller sig till varandra för att uppnå jämställdhet, i betydelsen jämn könsfördelning, kan detta mycket väl vara en ren tillfällighet under denna mandatperiod.

Under höstens provval kan fler kvinnor bli förstanamn på röstsedlarna i nästa års kommunalval. Det är viktigt att varje parti ser till att även kvinnor kan komma ända fram. Detta gäller även kommunens bolag, där partierna skulle kunna bli bättre på att sätta kvinnor i styrelserna. Nu lyser kvinnorna helt med sin frånvaro, vilket är märkligt. Det finns gott om kvinnor med kompetens.

Efter att kommundirektören, stadens högsta tjänsteman, Christel Jönsson har gått i pension efterträds hon av Anders Johansson. Man måste ändå utgå ifrån att han har de kvalifikationer som krävs och att den politiska ledningen som har utsett honom anser att han är rätt person för jobbet. Tre förvaltningschefer är också kvinnor.

”Man kan ha kunskaper om och inlevelseförmåga för människor som är annorlunda än man själv. Det kallas professionalism.”

Det är förvisso viktigt att särskilt politiker speglar befolkningen så att vissa perspektiv och intressen inte faller bort. Men det måste till syvende och sist vara kompetens, kunskap och andra meriter som väger tyngst. Identitetspolitik – uppfattningen att bara invandrare kan diskutera integrationspolitik, HBTQ-personer toleransfrågor och kvinnor jämställdhetsutmaningar – är förödande.

Vi är alla betydligt mer än ”bara” medlemmar av olika minoritetsgrupper. Och man kan ha kunskaper om och inlevelseförmåga för människor som är annorlunda än man själv. Det kallas professionalism.

Självfallet är det bra att undersöka och redovisa sammansättningen av människor i allehanda organisationer. Men huvudfrågan är om alla som ställer upp till val som politiker, eller söker en chefstjänst, har samma möjligheter att få en topposition utan att det förekommer diskriminering eller andra hinder. Inte att resultatet blir 50–50.

Meritokrati ska råda. Den bäst lämpade bör få förtroendet eller jobbet – oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller religiös övertygelse. Det är rättvisa.

Sofia Nerbrand är ledarskribent