Annons
Ledare

Sofia Nerbrand: Sofia Nerbrand: Den som skjuter bär hela ansvaret

Gärningsmännen som skadade tre personer allvarligt i Kristianstad måste gripas, fällas och avtjäna sina straff. De kan inte skylla på utanförskap eller på ”samhället”.
Sofia NerbrandSkicka e-post
Ledare • Publicerad 4 augusti 2021
Sofia Nerbrand
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Trelleborgs Allehanda politiska etikett är liberal.
Tre personer skottskadades allvarligt utanför Gamlegårdens centrum i Kristianstad på tisdagen.
Tre personer skottskadades allvarligt utanför Gamlegårdens centrum i Kristianstad på tisdagen.Foto: Simon Rehnström

Oacceptabelt. Förfärligt. Avskyvärt.

Adjektiven som kan användas om tisdagens skottlossning i Kristianstad är många. Självfallet ska dådet fördömas. Tre personer har skadats allvarligt. Det skedde på allmän plats där förbipasserande träffas av kulorna och chockas av brutaliteten. Otryggheten ökar dessutom på brottsplatsen och i samhället i stort.

Annons

Det finns inget förmildrande att säga om illgärningen.

Icke förty behöver man ha flera saker klara för sig samtidigt.

Det är ett mycket tidigt skede i utredningen och polis och åklagare är återhållsamma med att lämna ut uppgifter för att kunna göra förhör, samla in information och teknisk bevisning utan att de grumlas av hörsägen. Mycket återstår alltså att klargöra och man ska i nuläget vara försiktig med spekulationer om gärningsmännens skuld, bakgrund och motiv.

Tre mycket unga personer – 15 men inte 18 år fyllda – greps dock snabbt. Ynglingarna är skäligen – inte med sannolika skäl – misstänkta och anhållna för försök till mord. Den lägre misstankegraden betyder att de måste släppas eller häktas senast på fredag.

Dådet betraktas som en särskild händelse och polisen meddelade på en presskonferens på onsdagen att de kommer att sätta in de resurser som krävs för att lösa brottet. Förhoppningsvis blir förundersökningen en framgång, givet de ekonomiska och legala förutsättningarna.

Den tunga gängkriminaliteten och våldsbrotten på gator och torg tarvar fler verktyg för att staten ska kunna upprätthålla sitt våldsmonopol och skydda medborgarna. Inte minst är det viktigt att även mycket unga människor straffas. För alla måste ta ansvar för sina handlingar. Även barn – och deras föräldrar.

Skulle de tre misstänkta befinnas skyldiga till det allvarliga brottet måste de sona för det, utan att skylla på utanförskap eller på dåliga förutsättningar i livet.

Bostadsområdet Gamlegården har förvisso stora sociala problem och polis och andra offentliga aktörer har länge jobbat för att åtgärda dem. Skottlossningen är förstås ett bakslag i detta arbete, men ytterst är det faktiskt den enskilde individen som måste göra rätt. Och minderårigas målsmän har det yttersta ansvaret för att uppfostra och ta hand om sina barn. Det kan inte bara vara skolans, socialens eller samhällets uppgift.

”Minderårigas målsmän har det yttersta ansvaret för att uppfostra och ta hand om sina barn. Det kan inte bara vara skolans, socialens eller samhällets uppgift.”

Inte minst är föräldrars agerande avgörande för att förhindra att riktigt unga lockas in på en kriminell bana. Gängen rekryterar inte sällan 12-åringar som alltför tidigt lär sig att bryta mot lagen och tjäna stora pengar på narkotikahandeln. Det har visat sig svårt att få dem tillbaka på rätt väg när de väl klivit över en viss gräns. Så att stoppa nyrekryteringen av barn är A och O.

Naturligtvis kan socialen bidra till detta och Radovan Javurek (L), ordförande för arbete- och välfärdsnämnden samt drog- och brottsförebyggande rådet i Kristianstad, har onekligen en poäng i att kompetensen behöver höjas för att lyckas. Ingen kan påstå att det är enkelt att bryta den grova kriminaliteten. Uppenbarligen räcker det inte att sätta nyckelpersonerna i fängelse.

Annons

Ett sätt att minska gängens makt och inflytande vore att legalisera till exempel marijuana, men det skulle samtidigt kunna få andra negativa effekter genom ökat droganvändande. Till syvende og sist är det dock så att om färre köpte knark av de kriminella gängen så skulle de försvagas. Sålunda har narkotikakunderna ett inflytande och därmed ansvar.

Även vittnen har en skyldighet att berätta vad de vet och vad de sett. Den tystnadskultur som omgärdar de senaste årens våldsamma vapenbrott behöver brytas. Dödskjutningen på den 24-årige Benjamin Azemi förra året är en påminnelse om detta. Polisen har tidigare sagt att mordet på honom troligen rör sig om en felskjutning, men ingen av hans vänner som befann sig på platsen har varit villiga att förtälja vad som hände. Det är ynkligt.

Ett sätt att få fler att träda fram skulle kunna vara att ge möjlighet att vittna anonymt, för det är klart att det är rationellt att vara rädd för att lämna känsliga uppgifter om mördare eftersom de uppenbarligen inte drar sig för att döda.

Politiker på det nationella planet måste också släppa prestigen och skyttegravarna – jag tänker specifikt på justitieminister Morgan Johansssons (S) taktlösa inlägg på Twitter under de senaste dagarna – och ge polis och åklagare de verktyg de behöver för att få bort våldsverkarna. Det rör sig om några hundra personer. Denna bråkdel ska inte få hålla resten av befolkningen i ett strupgrepp.

Sofia Nerbrand är ledarskribent

Annons
Annons
Annons
Annons