Petter Birgersson: Socialdemokraternas drastiska samhällsomvandling
Socialdemokraterna är inte ensamt om att ha ägnat ett par decennier åt att ta avstånd från Sverigedemokraterna istället för att erkänna samhällsproblem som uppstår till följd av stor invandring från främmande kulturer. Att det skulle vända är inte alls förvånande, mer än för de närmast inblandade själva.
När det vänder går det fort. Att Magdalena Andersson numera framhåller Danmark som ett föregångsland är omvälvande för somliga, men ingen tillfällighet. Hennes danska partivänner har genomgått en liknande förvandling långt tidigare mot stram invandringspolitik och hård integrations- eller assimilationspolitik (DN 18/9, BBC 8/9 -21).
I det Socialdemokraterna kallar ”Ny riktning för Sverige 2030” slås följande fast i delrapporten Framväxten av parallellsamhällen: ”Den största samhällsförändringen under 2000-talet i Sverige är den förändrade demografin på grund av invandringen.” Och det slås fast att ”Sverige har idag en större andel utrikesfödda än invandringslandet USA och utvecklingen saknar motsvarighet i jämförbara västerländska länder.”
På det följer text som får anklagelserna om fiskande i grumligt vatten vid språkkravs-debatten för 20 år sedan att framstå som fullständigt verklighetsfrånvända: ”2000-talets omfattande invandring har inte varit dimensionerad utifrån de materiella, kulturella eller språkliga förutsättningarna.” Och så konstateras det: ”Utan möjlighet att tala, läsa och skriva det gemensamma språket blir människan en främling inför sitt eget samhälle. Att behärska det gemensamma språket är en nödvändighet för att fullt ut ta del av samhällsgemenskapen och det demokratiska samtalet.”
Det är alltså Socialdemokraterna som skriver det 2023, inte folkpartisten Mauricio Rojas 2002 .
När kritiken kryper för nära det egna ansvaret heter det att ”samhället inte velat erkänna att vissa grupper har behov av extra stöd och riktade insatser vilket försämrat dessa gruppers möjligheter till integration. Särskilt grupper från Afrika har drabbats av en brist på riktade insatser.”
”Samhället” är en omskrivning för de politiska makthavarna, i hög grad socialdemokrater men också i mycket stor utsträckning företrädare för andra partier. Alliansen gjorde 2011 upp med Miljöpartiet om invandringspolitiken och språkkraven hade internt motstånd, bland annat från Kristdemokraterna (SvD 28/6 2006) .
Det är bara att konstatera att Sverige har genomgått en stor samhällsomvandling på bara några decennier. Beskrivningen är inte längre det minsta kontroversiell. Det har betytt stora interna uppgörelser inom partier och kommer fortsätta att göra det. Socialdemokraterna är långt från färdig med sin, många aktiva och sympatisörer har en helt annan bild av Sverige och partiets position än den som nu läggs fram. Partiet har också mycket högt stöd i de invandrargrupper och i de områden som nu diskuteras som problem.
Det finns stora risker med snabba omvälvningar. Det är ofta konvertiterna som blir de mest rabiata anhängarna. Här ringer en varningsklocka över hela det politiska etablissemanget. Det är lika extremt att medvetet omvandla ett lands befolkningsstruktur på några decennier som att sedan lägga om inriktningen till hårda restriktioner för invandringen och drastiska anpassningsåtgärder. Inget land har heller genomfört något sådant. Vad blir priset för det? Och för vem blir det dyrast?
Och här kommer det riktigt intressanta med den socialdemokratiska rapporten. Två meningar med radikalt innehåll avslutar rapporten: ”Den ekonomiska, etniska och språkliga segregationen behöver brytas på en strukturell nivå vilket kräver att befolkningen blandas. Samhället kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett.”
Det är meningar som öppnar för mycket skarpa åtgärder. Vad är den konkreta innebörden att på strukturell nivå blanda befolkningen, det med insatser i en skala vi inte tidigare sett? Det kan väl knappast blott avse språkkrav för medborgarskap och kurser i svenskt rättsväsende?
Så vad avses?
Är det bussning mellan områden till respektive skolor? Är det att mäta framgången av detta i form av ekonomisk utjämning mellan villaområdet och de kommunala bostadsbolagens höghusområden? Är det att med statliga tvångsmedel flytta om människor mellan olika områden? Är det att med statliga tvångsmedel bryta all segregering baserad på religionstillhörighet, födelseland, hudfärg, utbildningsnivå?
Socialdemokraterna har gjort en analys av en samhällsomvandling de omfamnade men inte kunde kontrollera. Nu ska de med lika stort självförtroende ställa allt till rätta.
Och när socialdemokrater tänker då är det den sociala ingenjörskonsten på samhällsnivå som ligger närmast till hands. Det är strukturer som ska brytas och då måste det ske uppifrån. Människor ska bli brickor i ett spel.
Det är något att oroa sig över på allvar.
