Skydda ambassaderna mot korruption
Under 2019 ser fler ut att söka uppehållstillstånd för anhöriginvandring. Detta enligt Migrationsverkets senaste verksamhets- och utgiftsprognos. Detta ställer krav på områden som känns igen från flyktingkrisen: Migrationsverket, kommuner och bostadsmarknaden. Men också på områden som är specifika för sådan migration. Hit hör verksamhet på Sveriges ambassader: Över hälften av utlandsmyndigheterna hanterar nämligen migrationsärenden.
Den bulgariske statsvetaren Ivan Krastev har kallat flyktingkrisen hösten 2015 för ett Europas elfte september. Likt hur terrorattackerna 2001 förändrade det amerikanska samhället har stämningsläget i Europa förskjutits med en kraft som gör att det går att tala om ett före och ett efter.
I Sverige har den politiska reaktionen på detta huvudsakligen ägnats åt asylflödena. Likväl är familjeanknytning det vanligaste skälet att flytta till Sverige. I bakgrunden till den stora debatten inför att den tillfälliga asyllagen löper ut till sommaren kommer svenska beslutsfattare därför behöva förhålla sig till den anhöriginvandring som följer i asylinvandringens spår.
Inför sommaren släppte Riksrevisionen en granskning av utlandsmyndigheternas skydd mot oegentligheter. Anmälningarna om oegentligheter inom verksamheter som hanterar migrationsärenden har ökat på senare år med anklagelser om bland annat försäljning av intervjutider. Riksrevisionen varnade även för att utlandsmyndigheterna själva utreder misstänkta oegentligheter.
Under 2017 avslöjade SVT och SR korruption i samband med migrationsärenden i Amman. Samma år föreslog en statlig utredning att arbetsfördelningen mellan utlandsmyndigheterna och Migrationsverket bör vara en annan. UD har tagit steg för förändring, men frågor om rättssäkerhet bör inte stanna vid att kommenterats av de närmast sörjande beslutsfattarna.
Detta kan inte få fortgå. De politiker som önskar vara, som det numera brukar heta, de vuxna i rummet behöver se till detta. Utlandsmyndigheterna verkar i miljöer med en annan korruptionsproblematik än den i Sverige. Samtidigt är sannolikheterna att granskningar ska till än lägre än i exempelvis svenska kommuner. Vilken granskande dagspress anser sig ha en ambassad i sitt veckovisa granskningsområde?
En grundförutsättning för att migrationspolitiken ska uppfattas som legitim är att risk för mutor eller annan korruption minimeras. Det gäller acceptansen från allmänheten, men också för de som får avslag i sådana processer.
Man bör från högsta politiska nivå markera att Riksrevisionens granskning visar på oacceptabla risker för rättsstaten, detta kan inte fortgå.