GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Skolklass från sex år är inte självklart bäst för barnen

Att göra skolan ett år längre är en dyr reform. Ger den önskat resultat?
Fler år i skolbänken?
Fler år i skolbänken?
Foto: Heiko Junge/NTB scanpix/TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.

Den svenska skolan är redan tioårig. Sedan 2018 är den så kallade förskoleklassen obligatorisk. Det är i hög grad en åtgärd riktad för att få fler nyanlända och barn till invandrare att komma tidigare in i skolverksamheten, inte minst för att lära sig det svenska språket. Regeringen vill nu göra förskoleklassen till en än mer integrerad del av den vanliga skolan, grundskolan ska bli tioårig. För ett år sedan tillsattes den utredning som presenterades i måndags. Den föreslår, som beställt, att förskoleklassen omvandlas till årskurs 1.

Förändringen motiveras av att förskoleklassen inte omfattas av bestämmelser om strukturerad undervisning för att nå kunskapskraven. Tanken är att de yngre barnen i högre grad ska följa grundskolans kursplaner och dess struktur.

Förberedelser är tagna, regeringen har beslutat att betala statsbidrag redan i år för att vidareutbilda förskolelärare till grundskolelärare.

Är det då en reform av detta slag något som kommer att förbättra svenska barns läs- och skrivfärdigheter och matematikkunskaper? Redan i dag är både förskola och förskoleklass skolformer som ska fungera lärande och skolförberedande. När förskolor är som bäst följer de barns åldersmässiga och individuella utveckling, men utan att formalisera allt för mycket enligt den traditionella skolans ram. Den största bristen i förskolan är snarare bristen på personal, inte bristen på klassrum. Att använda de yngsta barnens inneboende vilja att lära sig är det bästa sättet att nå fram till dem.

Att i högre grad formalisera undervisningen i tidig ålder, att göra klassrummet till en plats för läsinlärning är inte nödvändigtvis positivt. Klassrummet är ofta en dålig plats att fånga upp nivåskillnader, takten måste anpassas för flertalet och innehållet formaliseras i högre grad. Skolan som helhet är inte heller med nödvändighet en positiv miljö för alla barn, den är en plats för hierarkier bland elever och krav på anpassning för att inte sticka ut – alldeles oavsett vad vuxna har för ambitioner. Grundskolan blir för många en plats att överleva, inte en plats för lärande.

Det är en god tanke att lägga mer kraft på barns lärande i yngre år. Det kan vara väl investerade pengar att fler vuxna med god pedagogisk förmåga möter barn i tidig ålder. Men då bör de bestämmande vara säkra på att de har identifierat vad som fungerar, när det fungerar och för vem det fungerar. För att ta en fråga ur högen: Hur kommer det sig att en somliga barn knäcker läskoden vid mycket ung ålder, en del utan att någonsin ha träffat en lärare i ett klassrum?

Läs mer