Skolans dystra utveckling

Per Thullberg blev generaldirektör 2003 och faktum är att skolan blivit sämre ända sedan 1995.

Varför är det så? Det ville Skolverket ta reda på och har därför låtit forskare göra en bred analys av den forskning som genomförts sedan 1990.

Under inledningen av 1990-talet genomgick skolan två stora reformer, dels tog kommunerna över ansvaret för skolorna från staten, dels infördes friskolorna. Enligt Skolverkets rapport har båda förändringarna medfört försämrade resultat, framför allt i elevernas kunskap i matematik, natur vetenskapliga ämnen och deras läsförståelse.

Friskolereformen har lett till att resultatskillnaden mellan skolor och elevgrupper har ökat. Segregeringen har också ökat på grund av kommunaliseringen då man inte får kompensation för elevernas olika sociala bakgrund.

I början av 1990-talet infördes nya läroplaner där fokus var att lärarna skulle få mer utrymme att forma undervisningen. Följden blev att eleverna fick arbeta mer på egen hand och att lärarens roll minskade. Resultatet: sämre kunskaper för eleverna.

Skolverket vill inte komma med några värderingar om hur skolorna ska organiseras. Men kritiken mot friskolorna lyser ändå igenom mellan raderna. Man vill också se att staten tar ett tydligare ansvar för att målen uppfylls. Det innebär inte en återgång den statliga skolan men väl att kraven på kommunerna skulle öka. En höjning av lärarens auktoritet i klassrummet är också önskvärd.

I skollagen står det att ”utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet”. Det står inte att utbildningen ska vara likadan i landet eftersom behoven kan vara olika på individuell nivå och mellan olika skolor och kommuner.

Däremot gäller det att kvaliteten på undervisningen ska vara av lika värde oavsett var i landet man bor eller när man går i skolan. De problem som Skolverket fångar upp i sin rapport, elevernas sämre kunskaper, är väl kända sedan tidigare. Det har istället blivit mer tydligt att elevernas sociala bakgrund fått en ökad betydelse för hur de presterar och det måste motverkas.

Men allt är inte nattsvart. Det håller på att ske förändringar och skolan kommer inom de närmaste åren att genomgå ett flertal reformer. För tillfället arbetar Skolverket med nya läroplaner och en ny skollag är på gång.

Om detta räcker för att vända den negativa utvecklingen återstår att se. Nu är det viktigt att politikerna tar till sig av Skolverkets rapport och visar vägen för en skola som blir bättre år för år, inte sämre.