Annons
Ledare

Skolan bör inte fostra elever i intolerans

Tystnads-och kränkthetskulturen är en folksjuka.
Publicerad 7 december 2022 • Uppdaterad 8 december 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Skolan är en miniatyr av hur samhället ser ut.
Skolan är en miniatyr av hur samhället ser ut.Foto: JESSICA GOW / TT

Elever uttrycker ofta att “det är störande att ta del av andra åsikter än sina egna”, enligt en rapport från Skolinspektionen.

I ”Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen” (den 28 november) granskas 30 skolor och hur de förhåller sig till laddade frågor i biologi och samhällsvetenskap för årskurs 8 och 9.

Annons

21 av de 30 granskade skolorna fick underkänt.

“Kontroversiellt” var exempelvis sådant som rörde HBT-frågor, evolutionen, jämställdhet, feminism, politiska åsikter och rasism. Det vill säga, exakt samma frågor som ständigt debatteras, och anses känsliga, i den offentliga debatten.

En lärare beskriver exempelvis att bara ordet “homosexuell” kan leda till kritik från elever som hänvisar till Koranen eller Bibeln. Men även sådant som bränslepriser kan vara laddat när det ställs mot hållbar utveckling. På skolor där det körs mycket A-traktor är många exempelvis kritiska till miljövänner.

”Resultatet blir att avvikande åsikter inte hörs.”
Emma Jaenson

Även debatten om religionen kontra jämställdhet och yttrandefrihet är frågor som anses kontroversiella. Det är också frågor som länge lyfts i den offentliga debatten, exempelvis normaliseringen av slöjan i offentligheten eller debatten om blasfemilagar som uppstod efter vårens korankravaller.

Men är det konstigt? Skolan är en miniatyr av hur samhället ser ut. Samma kränkthetskultur som tycks finnas inom skolan existerar även inom universitets- och högskolevärlden. Den finns på arbetsplatser och den finns på myndigheter. Den finns kort och gott i hela samhället.

Något som sticker ut i rapporten är däremot att lärare emellanåt helt tycks undvika diskussioner kring känsliga frågor. I en internationell studie (ICCS) svarade närmare 40 procent av eleverna att de sällan eller aldrig upplever att lärarna uppmuntrar dem att diskutera politiska frågor eller samhällsfrågor med personer som har andra åsikter. Och i en enkät av Skolinspektionens uppger mer än 25 procent av eleverna i årskurs 9 att lärarna inte ger dem möjlighet att diskutera och debattera olika frågor

Lärare på hälften av de granskade skolorna behöver arbeta mer för att träna elever i olika perspektiv i frågor som kan anses kontroversiella, enligt rapporten. Risken när lärare inte vågar ta upp vissa ämnen, är att elever inte heller vågar ifrågasätta saker eftersom de vet vilka ämnen som uppfattas som kontroversiella. Resultatet blir att avvikande åsikter inte hörs. Debatten blir ensidig.

Självfallet ligger det ytterst på läraren att hantera känsliga frågor i klassrummet. Lärare bör få stöd och handledningen i hur man gör det.

Det är orimligt att elever anser att det är “störande” att någon har en annan åsikt. Elever bör också lära sig att det inte är “hat” att få kritik eller att inte komma överens. Skolan ska inte vara ett kuddrum där bara en åsikt får höras.

Tystnads-och kränkthetskulturen är en folksjuka. Om inte eleverna tränas i andra perspektiv i skolan, vad är det för intoleranta människor som släpps ut i samhället?

Emma JaensonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons