Ledare

Skattemiljarderna forsar ut

Ledare Artikeln publicerades

Kring 18 miljarder kronor – årligen. Så omfattande beräknas de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen vara.

Uppskattningen görs i en statlig utredning som presenterades på torsdagen (12/12). Det årliga tappet motsvarar mer än hälften av kostnaden för barnbidrag. Förlusten över 15 års tid ligger i sin tur nära den beräknade prislappen för byggandet av nya stambanor för tåg. Krafttag krävs. I betänkandet från delegationen för korrekta utbetalningar är några slutsatser särskilt centrala.

För det första måste myndigheters samarbete förbättras. Det handlar inte minst om att från politikens sida bli tydligare i instruktionerna: “alla myndigheter får i uppgift att samverka inom ramen för arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar.” Det kan låta vagt men med tanke på att myndigheter styrs av instruktioner och regleringsbrev har den typen av krav stor innebörd för den löpande verksamheten. Och även på ett konkret plan behövs ett starkare mandat för samarbete. Som DN uppmärksammade i höstas, apropå bristande kontroll kring så kallade samordningsnummer, lyfte Skatteverket redan 2018 behovet av att samköra sina register med Migrationsverkets. Exemplet har såklart begränsad betydelse för felaktiga välfärdsutbetalningar i stort. Men det sätter ljuset på att myndigheter måste ha betydligt mindre vattentäta skott mellan sig om vi ska få bukt med välfärdsbrottsligheten.

För det andra behöver kontakten mellan kommuner stärkas. I en undersökning delegationen gjort framkommer att miljontals kronor felaktigt betalas ut när personer lyckas få ekonomiskt bistånd från två kommuner parallellt. Politiker och tjänstemän ute i kommunerna måste ta till sig utredningens konstaterande om “ett behov av att öka samverkan mellan kommuner för att sprida kunskaper om risker som uppkommer över kommungränserna.”

För det tredje behöver vi ta vara på digitaliseringens möjligheter – på rätt sätt. Artificiell intelligens kan innebära stora vinster: I bästa fall kan exempelvis, som utredaren Sven-Erik Österberg var inne på under torsdagens pressträff, automatiserade datorsystem lyckas reagera på tveksamma kombinationer av belopp och personuppgifter. Dessutom saknar maskiner känslor, vilket skulle kunna innebära en kvalitetssäkring och göra beslut och kontroller mer konsekventa. Samtidigt kan, vilket tagits upp av delegationen i en tidigare delrapport, frånkopplandet av den mänskliga faktorn medföra risker: ”Fel i registerförda uppgifter riskerar att fortplanta sig och leda till felaktiga utbetalningar hos flera myndigheter”. Myndigheter gör alltså rätt i att anamma teknikens ständigt växande möjligheter, men det måste göras med varsamhet och med grundförutsättningen att IT-system kan utgöra ett stöd och en effektivisering – snarare än ersätta mänskliga handläggare.

Arbetet med att komma åt svinnet ur statskassan är minst sagt angeläget. Tilliten till det offentliga tar stryk och i värsta fall kan det vara brottslig verksamhet som finansieras. Vi kan inte heller bortse från i hur stor utsträckning staten, och därmed skattebetalarna, faktiskt går miste om betydande resurser.