Annons
Ledare

Petter Birgersson: Skånska elkunder blir blåsta i alla väder

En orättvis indelning i elområden, fortsatt höjda nätavgifter och höjd energiskatt. Hur mycket ska skånska elkunder tåla?
Petter BirgerssonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 8 april 2024
Petter Birgersson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Trelleborgs Allehanda politiska etikett är liberal.
Skåningen får betala dyrt.
Skåningen får betala dyrt.Foto: Annika Byrde

Sverige är sedan 2011 indelat i fyra elområden, de infördes då en granskning av EU-kommissionen gjort gällande att så måste göras för att den svenska marknaden inte skulle gynnas i förhållande till övriga EU. För konsumenterna längst i söder, i elområde 4, har det ofta inneburit högre elpriser än i övriga Sverige, särskilt de senaste åren.

Det var också i söder som kärnkraften avvecklades i förtid till följd av en rad olyckliga beslut. Skapandet av en marknad där väderkänslig produktion – främst vindkraft – gynnades medförde tidvisa överskott och minuspriser vilket bidrog ytterligare till att fördärva stabiliteten och marknaden för baskraft som kärnkraftsreaktorer. Allt det där skulle kompenseras genom utbyggd överföringskapacitet som skulle betalas av flaskhalsavgifter som – förstås – skåningarna fick hosta upp mest av.

Annons

Det gick sådär. Effektbrist som försvårade industrietableringar och gav tidvis skenande elpriser – inte minst när elen behövdes som mest under vintrarna – slog till mot södern. Och elområde 4 pekades ut som ett av Europas sköraste, ja till och med det sämsta inom EU när det kommer till produktionskapacitet i förhållande till maximal förbrukning (SVT 2/12 2022).

Det underliga i sammanhanget är att EU:s största ekonomi och Sveriges sydliga granne – Tyskland – inte delades in i elområden. Här fortsätter än i dag priset att vara detsamma över hela landet, för att gynna den industriintensiva södern, som Bayern. Den här konstruktionen missgynnar också skåningar i elområde 4. Om Tyskland skulle delas in i elområden skulle mer av den nordliga tyska elen kunna exporteras till södra Sverige och sänka priserna. Åtminstone när det blåser i Tyskland – landet har stora problem med elförsörjningen efter den förhastade stängningen av landets kärnkraftverk. Men tyskarna har hittills struntat i att följa kraven på indelning i elområden. Sverige gör som vanligt däremot exakt som vi blir tillsagda.

Skåningarna har åkt på många elsmockor, helt oförtjänt. Kärnkraftsmotståndet var störst i norr och minst i söder redan på folkomröstningens tid. Men skåningarna har fått finna sig att bli mest plågade av politiker som sett elförsörjningen som en förhandlingsbricka bland alla andra. Och med fortsatt höjning av energiskatt och ännu större uttag av nätägarna så spelar det mindre roll om elpriserna sjunker och står på minus de dagar när det blåser och industrin inte går på högvarv – elkunderna får ändå betala dyrt.

Som bland annat Dagens industri rapporterat kommer elnätsbolagen dessutom att kunna ta ut ännu högre avgifter framöver. Elmarknadsinspektionen räknade upp ramen för elnätsföretagens intäkter med 100 miljarder kronor till 326 miljarder kronor för perioden 2024-2027 (Di 3/4). Det trots att Energimarknadsinspektionen samtidigt menar att nätbolagen ”kan ta ut högre elnätsavgifter än vad som är rimligt” (Di 27/2). Myndigheten menar att de behövs en lagändring för att hindra överdebitering.

Regeringen har starkt fokus på ny kärnkraft. Det är i princip inget fel med det, men det kommer att ta tid och det kommer att bli dyrt. Det historiska misstaget med förtida avveckling måste följas av elproduktion som byggs ut snabbt och är stabil över tid. Samt en marknad – eller skattjakt – som inte skinnar kunderna.

Här bör regeringen, med energiministern Ebba Busch (KD) i spetsen, vara observant på de innovationer och det entreprenörskap som finns inom området och som kan förändra förutsättningarna. Det gäller exempelvis lokala elnät för distribution av hushållsel, nät som utmanar de traditionella monopolen. Det är inte självklart att 1990 års lösning är den bästa för 2030 och framåt. Och skåningarna förtjänar att få något bättre än EU:s sämsta elområde med Sveriges högsta priser.

Annons
Annons
Annons
Annons