Skåne flyger även utan statligt SAS
Scandinavian Airlines, SAS, är med den senaste räddningsaktionen på väg bort från börsen. Bolagets skulder ska omvandlas till aktier och kreditgivarna ta över stora delar av ägandet. Till det kommer en nyemission för att tillföra bolaget nytt kapital. Gamla ägare som inte deltar i emissionen kommer att spädas ut och bolaget avnoteras från börsen. Nuvarande aktieägare kan då, enligt bolagets ledning, behöva betrakta sina aktier som värdelösa.
Bland ägarna finns svenska staten, danska staten, Wallenberg och en mängd småsparare. Många pensions- och fondsparare har också indirekt ägande i SAS.
Genom åren har en mängd krispaket och nyemissioner genomförts i SAS, i vilka ägarna har fått stoppa in nya pengar. Norska staten gav upp sitt ägande, men danska staten och svenska staten har hängt kvar. Från svenskt håll har det dock sagts att staten inte går in med mer pengar. Därmed kommer i princip det svenska statliga ägandet att vara utplånat om en stor nyemission av aktier genomförs.
Tiden som ”folkaktie” är definitivt över – även om aktien under senare år kanske mest fungerat som ett rent spekulationsinstrument för verkliga risktagare.
SAS kom till i en tid när flyget var ungt och varje land av storlek skulle ha sitt eget statligt ägda flygbolag. Att Sverige, Norge och Danmark ägde ett flygbolag ihop kunde ses som en styrka och symbol för Skandinavien som en fungerande enhet.
Det var status att arbeta på SAS och bland folket i de tre länderna fanns en viss stolthet över det egna flygbolaget. I Sverige kom Jan Carlzon, SAS vd 1981-1993, att bli en av de mest välkända företagsledarna. Hans bok ”Riv pyramiderna” beskrev hur SAS moderniserades genom att mer ansvar lades på medarbetarna, och den användes flitigt på dåtidens ledarskapskurser. För SAS blev resan dock fortsättningsvis rejält skumpig.
Genom åren har maktkamperna varit många och flygbolagets upp- och nedgångar otaliga. De senaste decennierna har hårdlandningarna varit frekventa och ägarna har flera gånger fått gå in med nytt kapital. Svenska staten – i förlängningen skattebetalarna – har stoppat in många miljarder, men utan att SAS har lyckats stabilisera sig. SAS har dock setts som en viktig aktör på Arlanda. Vad som händer med den rollen med ett nytt SAS återstår att se.
Danskarna, som gärna ser sig som affärsmässiga ut i fingerspetsarna, har ett ännu hårdare känslomässigt band till SAS. Sådant man hyser starka känslor för kan man vara beredd att lägga mycket pengar på. Danskarna lär därför hänga kvar och rädda SAS även denna gång.
Det försvaras med argument om att Kastrup, Köpenhamns flygplats, har mycket stor betydelse för Danmark och att SAS har mycket stor betydelse för flygplatsen. Kastrup fungerar i hög grad som ett nav i internationell flygtrafik. Utan ett SAS av storlek riskerar den positionen att försvagas.
Skåningarna skulle därmed kunna flyga vidare som förut – utan att behöva hosta upp kapitalet för att rädda SAS ännu en gång.
