Sjöbo – en skola i politiskt spel
De extra statsbidragen i form av coronastöd för 2020 har som ledarsidan tidigare uppmärksammat bidragit till att svenska kommuner och regioner fick stora överskott. Så även i Sjöbo, i den kommunens fall slutade resultatet på 36 miljoner kronor, ännu betydligt mycket mer om bolagen inkluderas.
Onsdagens fullmäktigemöte bjöd på lite av typisk Sjöboföreställning, på både gott och ont. Egentligen var ärendet enkelt, årsredovisningen skulle klubbas. Det komplicerades av att styret med M, C, L och SjP med stöd från SD ville lägga 22 miljoner kronor i resultatutjämningsreserven något övriga partier motsatte sig (YA 25/3). I kommunstyrelsen hade SD röstat emot detta, tillsammans med övrig opposition. För att få med sig SD på detta hade kommunstyrelsens ordförande Magnus Weberg i tilläggsyrkanden också investeringar på industri- och villatomter, konstgräsplan och några ytterligare miljoner till landsbygden.
Att tilläggsyrkanden kom på fullmäktigemötet fick stark kritik från övriga partier, bland annat S och KD.
Lars Lundberg (KD) gick som vanligt retoriskt hårdast fram och kallade prioriteringen att lägga coronapengarna i resultatutjämningsreserven för ”en skam”. Lundberg påpekade återigen att C i Sjöbo går emot partiledningens linje att inte göra upp med SD. Roland Wiking (S) gav ironiskt beröm för Webergs kreativitet att komma med utgiftsförslag för innevarande år när föregående års budget skulle klubbas. ”Helt riktiga och bra satsningar fast det är gjort på ett kreativ och dåligt sätt” sa Wiking. Cecilia Olsson Carlsson (S) kallade det för en kupp.
Efter att investeringslöftena lyfts ut från beslutet klubbades till slut ändå att 22 miljoner kronor ska placeras i resultatutjämningsreserven. SD ansåg uppenbarligen att de ändå kommer att få igenom det som utlovats i förhandlingarna med minoritetsstyret.
Det hela är en illustration av politiskt spel, resultatet av att uppgörelser med Sjöbos största parti, SD, numera är en del för att Magnus Weberg ska kunna hålla ihop sitt styre. Det ska ses i ljuset av att SD efter valet 2018 försökte utmana om kommunstyrelseordförandeposten, men där Weberg behöll posten efter en uppgörelse med bland annat S (YA 28/11 2018). Då var det KD:s Lars Lundberg som anklagade Weberg för att starta en vendetta mot KD och SD.
Men sedan dess har vindarna vänt, efter att SD först i juni röstat för en S-budget fick Webergs styre med sig SD i slutet av förra året för en kompletteringsbudget för 2021, i praktiken en ny budget. I november 2020 förklarade SD i ett pressmeddelande att: ”Till vår kännedom är det första gången Centerpartiet och Sverigedemokraterna samarbetar och gör en gemensam budget.” MP lokalt hade egentligen ställt sig bakom budgeten, fått med egna förslag, men blev uppläxade av partihögkvarteret i Stockholm och lämnade det formella samarbetet med Sjöbostyret.
Komplicerade politiska förhållanden är i dag snarare regel än undantag. Inte minst i skånska kommuner. Att smussla med uppgörelser med SD eller att låta SD avgöra viktiga budgetomröstningar på sittande möte har aldrig varit en bra metod. Ystad är en kommun där stora avgörande, som hamninvesteringen, varit osäkra in i det sista. Det är inte särskilt hälsosamt i längden.
Bättre för demokratin är att partier och politiker talar om vilka de förhandlar med, förklarar vilka beslut de kan stå upp för och inte. Det är ärligare, rakare och väsentligt mycket bättre för väljarna. Det gäller även på riksnivå.
