Självklart tål EU-medlemskapet en utvärdering
Att Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi twittrar om hotet från Sverigedemokraterna är inget anmärkningsvärt. Däremot är utgångspunkten värd att höja på ögonbrynen för. Det Stenevi reagerade på var vad SD:s partiledare Jimmie Åkesson skrev i en debattartikel i Aftonbladet (2/5): ”Det finns i dag stora anledningar att på riktigt utvärdera vårt medlemskap i unionen.”
Miljöpartiet var en gång i tiden så mycket emot EU att det nästan dränkte miljöfrågan.
Per Gahrton – medgrundare till Miljöpartiet – var en lika flitig som hård EU-motståndare. Gahrton summerade i en SVT-debatt inför folkomröstningen 1994 att Sverige redan hade fått tigga och be hos EU om att få behålla snuset och ”De beslutar in i minsta detalj!”
Gahrton kom sedan att bli Europaparlamentariker under nio år.
Motståndare till EU fanns också på andra håll. Som hos tonåringen Jimmie Åkesson i Sölvesborg. Åkesson har upprepade gånger hävdat att det var EU-motståndet som fick honom att söka sig till Sverigedemokraterna, andra har ifrågasatt den verklighetsbeskrivningen. Men på punkten att Åkesson och SD var inbitna EU-motståndare råder det inga tvivel. SD var dock vid den här tiden en marginell företeelse. Miljöpartiet var med sitt motstånd desto mer centralt i EU-debatten.
I dag snarare omfamnar Miljöpartiet EU och ser det som ett instrument för att genomföra regleringar på EU-nivå. Lika omfamnande är inte SD och Jimmie Åkesson. Men SD:s syn på ett EU-utträde är högst diffust. Åkesson skriver i sin debattartikel: ”Vi köper – om än motvilligt – att EU i dess nuvarande form, på kort och medellång sikt, är den europeiska samarbetsform som är realistisk.”
Det låter ungefär som en tveksam socialdemokrat på 1990-talet. Men 2023 ser Miljöpartister det som ett tecken på hysterisk nationalism.
En sådan EU-kritisk artikel ställa till med vissa problem för en borgerlig regering som stöds av SD. Inte minst just under Sveriges ordförandeskap.
För Liberalpartister som drömmer om en komplett EU-federation är det extra irriterande. De bör dock ta det lugnt.
En motsvarighet till britternas Brexit, Swexit, är näppeligen aktuell. Det är dessutom tydligt vad det har betytt för Storbritannien, som har långtgående problem med ekonomin som kan kopplas helt eller delvis till Brexit.
Däremot är det fullt rimligt att utvärdera vad medlemskapet i EU betyder och vad EU:s roll ska vara.
Per Gahrton hade en poäng för snart 30 år sedan, när han pekade på att beslut med långtgående konsekvenser fattas på en politisk arena som är svår för väljarna att förstå sig på. När Jimmie Åkesson gör samma poäng nästan 30 år senare har knappast EU mindre makt. Självklart ska det utvärderas hur den makten används och vad det betyder för Sverige. Ständigt.
