Annons
Ledare

Petter Birgersson: Sen men välkommen självkritik från friskolechefen

Äntligen bemöter en central aktör kritiken mot friskolesystemet med ett konstruktivt förslag om självreglering.
Petter BirgerssonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 24 augusti 2023
Petter Birgersson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Trelleborgs Allehanda politiska etikett är liberal.
Marcus Strömberg, vd Academedia.
Marcus Strömberg, vd Academedia.Foto: Claudio Bresciani / TT

Marcus Strömberg, vd för skolkoncernen Academedia, skriver i Dagens Samhälle: ”Vi inom Friskolesverige behöver fokusera på att lösa de problem som finns inom friskolesektorn snarare än att peka på att samma eller liknande problem också finns i andra skolor.”

Strömberg sätter därmed fingret på det som saknats länge – insikten om att friskolorna måste driva på för höga kvalitetskrav och sanering inom den egna sektorn. Friskolornas hela existensberättigande bygger på att de bidrar till svensk skola och utbildning.

Annons

Det är dock ett senkommet initiativ från friskolesektorn. Kritiken mot friskolorna har vuxit och opinionsbildare som Linnea Lindquist och tankesmedjan Balans har fått stort genomslag. Utgångspunkten för dem är att kommunala skolors resurser urgröps, att fristående skolor tar emot elever med bättre förutsättningar att lyckas väl och att betygssättning har blivit ett marknadsföringsinstrument.

Det finns fog för mycket av kritiken, även om den blir enkelspårig i sin syn att friskolesystemet är själva roten till alla problem i svensk skola. Det är också tydligt att Marcus Strömberg ser problemen när han skissar på ett system för ”frivillig självkontroll” och ”självreglering”. Strömberg pekar på det medieetiska systemet och advokatsamfundet som förebilder. Alla skolor oavsett driftsform ska kunna bli medlemmar i skolans motsvarighet.

Strömberg vill se en ackreditering som ger insyn i skolans verksamhet och meddelarskydd enligt offentlighetslagstiftningen. Han vill se en etableringsdialog mellan kommuner och friskolor som underlättar kommunernas planering. Academedia-vd:n ger också kritikerna rätt i att kommunerna har ett ansvar som friskolorna inte har för att se till att samtliga barn har en plats i skolan.

Strömberg förordar dessutom ett gemensamt regelverk, med flera granskningsmetoder och offentlig sökbar databas för de ackrediterade skolorna.

Utöver det vill Strömberg ha en nationell mall för skolpeng, hårdare prövningar av skoltillstånd och ett strikt regelverk för att åtgärda glädjebetyg.

Det är välkommet att en central representant för en friskolekoncern väljer att vara konstruktiv och självkritisk. Det är för övrigt något som saknas i många sammanhang, där hemmablindhet rådet – inga branscher nämnda, inga branscher glömda.

Tyvärr är det sent, friskolorna har redan delvis tappat kontrollen genom sin senfärdighet och partier slåss nu om att lagvägen begränsa verksamheterna på olika sätt. De som talar om valfrihet anses mossiga och tillhöra en förgången tid. Torbjörn Nilsson, politikreporter i SvD, skriver i en lång text om tre borgerliga ungdomsförbundsledare och deras rapport om skolsystemen: ”Vi är körda, försöker den yngre generationen säga till den äldre, men om ni genomför det här kanske vi tillsammans kan lyckas behålla valfriheten.”

Det är lätt att glömma hur offentlig verksamhet i Sverige såg ut för 30-40 år sedan. Statens makt hade länge växt, i hög grad på bekostnad av medborgarnas inflytande. Det fanns en anledning till att det tillsattes en maktutredning i mitten av 1980-talet, av en socialdemokratisk regering. När Maktutredningens huvudrapport presenterades 1990 stod det att läsa: ”Att kunna utöva makt förutsätter ett det existerar ett antal olika handlingsalternativ. Finns det ingen valfrihet kan det heller inte finnas någon makt.”

Friskolor, liksom alternativ inom annan offentlig verksamhet, har en viktig roll att spela. Det ger i sin bästa form medborgarna ökat inflytande och initiativrika människor möjlighet att driva verksamheter på andra sätt än där politiken och den offentliga byråkratin styr. Men det är ingen annan än friskolorna själva som kan se till att de levererar det medborgarna betalar för.

Strömbergs förslag är därför mycket välkommet.

Annons
Annons
Annons
Annons