SD Trelleborg försöker fly ansvar

Helmuth Petersen höll ett anförande av det något udda slaget, och det följdes av replikskiften i samma skola. Det var upp till åhörarna att försöka tolka det underliggande budskapet. Petersen förklarade: ”Vi är största parti i Trelleborg, men vi har ingen egen budget.” Alla övriga partier hade på ett eller annat sätt tagit fram ett budgetalternativ.

Men nu var det så i grunden att SD tyckte att M:s och KD:s budget – med kontroversiella besparingar bland annat inom kulturen – var toppenbra. Ändå ville SD på grund av en jämställdhetsskrivelse man enligt Petersen inte fått se tillräckligt tidigt inför fullmäktige, inte yrka bifall till budgeten.

”Vi tycker att det är en bra budget som styret har lagt. Och jag önskar väl också att vi skulle kunnat bifalla den. Men det kan vi inte riktigt ännu.” hette det från Petersen.

I ett replikskifte med Liberalernas Henrik Silfverstolpe blev det ännu tydligare i sin absurditet.

På Silfverstolpes frågor svarade Petersen: ”Vi tycker att styret har lagt fram en väldigt bra budget. Vi stöttar den. Men vi yrkar inte bifall till den.”

En kort ajournering, paus, skulle hålla åskådare och fullmäktigeledamöter spända på vad Sverigedemokraterna till slut skulle komma fram till. Men det var ungefär lika spännande som att se en kanin dyka upp ur en hatt för 124:e gången. Man vet vad som väntar. Mycket riktigt kom SD fram efter ajourneringen och yrkade bifall till M och KD-budgeten.

Det hela var ett skådespel. Förmodligen en slags markering mot M och KD för att de inte ska smyga in små skrivelser efter att man gjort upp med SD om klartecken till budgeten.

Det vore förstås tydligare om SD ingick i styret. Men SD har fått en position som gör att partiet fortsätter att undvika för mycket ansvar. Andra får ta fram budgetar, andra får ta fram oppositionsbudgetar. Väljarna ska inte riktigt kunna ställa SD till svars för styrets misslyckanden eller kontroversiella åtgärder. Men samtidigt ska SD försöka rida på de förändringar som styret gör till det bättre, med ekonomisk kontroll och framtidsplaner.

SD har genom åren kunnat flyta fram i Trelleborg, till en början som en opposition övriga byggde upp konstruktioner för att stoppa. En sådan åtgärd från det första borgerliga styret var nämnder med jämnt antal ledamöter, så att ordföranden skulle få utslagsröst och SD:s inflytande minimeras.

Men efter hand har SD aktivt klivit undan ansvar. Och under den senaste mandatperioden har det blivit tydligt. Styre, fast inte styre. Opposition, fast inte opposition.

Trelleborgarna har gjort SD till största parti. Men faktum är att i de senaste valen har stödet för SD i kommunen varit svagare än när trelleborgarna röstar till riksdagen. I nästa val kanske det finns anledning att premiera de partier som faktiskt vill styra eller vill opponera, partier som orkar ta fram budgetar. Partier som vill något med Trelleborgs kommun och är beredda att ta det politiska ansvaret för det.