Sanningen om Carema är grå
Genom granskningen i DN och SVT blev Carema synonymt med vanvård av äldre, en företagskultur där ägarnas girighet ställdes i första rummet på bekostnad av omsorgen.
Rapporterna visade på stora brister i personalens kompetens, liksom på förekomst av undernäring, felmedicinering och högre dödlighet än vad som borde var fallet. Ursprunget var ett brev från en läkare på det företag som ansvarade för läkarbemanningen på Koppargården.
Sedan presenterades flera fall av dålig vård både på Koppargården och på andra äldreboenden, inte minst Caremadrivna. Allmänheten upprördes över blöjor som vägdes och gamla som inte fick mat. Till det kom avslöjandena om hur pengar från vårdbolagen genom avancerade ränteupplägg kom ägarna till godo med så låg beskattning som möjligt.
Debatten blev hård och ansvariga politiker sa upp avtalen med Carema. På riksplanet kom kraven på stopp för vinstuttag ur vården. Den allmänna bilden blev att äldrevården var usel och att den hos Carema och andra privata vårdgivare var urusel.
I en artikelserie har nu tidningen Dagens Samhälle, som ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), satt strålkastarljuset på DN:s granskning. Enligt Dagens Samhälle har DN brustit på flera punkter, inte minst genom att inte berätta om den bakomliggande konflikt som fanns mellan bolaget där den kritiserande läkaren arbetar, och som ägs av hennes man, och personalen på Caremas äldreboende. Carema ville att läkarföretaget skulle bytas ut och sommaren 2011 beslutade stadsdelens tjänstemän att ett annat företag skulle ta över. Efter det skrev läkaren brevet om vanvården på Koppargården.
Och något som kom bort när diskussionen var som hetast: blöjvägning är en etablerad arbetsmetod för att ge rätt inkontinensskydd.
Dagens Samhälle har i sin tur fått kritik av DN:s chefredaktör Gunilla Herlitz, som påpekat att Dagens Samhälles nye styrelseordförande Henry Sténson fungerade som PR-konsult till Carema under skandalen. Dagens Samhälles chefredaktör Mats Edman har å sin sida svarat att tidningen ägs av Sveriges Kommuner och Landsting och att styrelsen inte lägger sig i publiceringar.
Det kan möjligen läggas åt sidan som en branschintern pajkastning. Men det är en styrka att det finns flera olika medier som kan granska samma fenomen ur olika synvinklar och dessutom kritisera varandras bevakning.
För äldrevården är det viktigt att flera olika bilder ges, så att rätt slutsatser dras av politiker och allmänhet. Debatten är nyttig och bör medföra att mer fokus läggs på kvalitet. Och för de stora privata vårdbolagen gäller det att visa att de existerar för att bidra till att utveckla en god äldreomsorg med mer inflytande för individen och de anhöriga.
