Säg omelett för friheten
Kvinnor bör inte skratta högt, och särskilt inte om onödiga saker som recept, och alldeles särskilt inte i mobiltelefon. Det meddelade Turkiets vice premiärminister Bülent Arinc från det islamistiska partiet AKP häromdagen i ett tal under Eid el-Fitr. Han oroade sig över hur televisionen förvandlat tonåringar till sexgalningar och undrade ”var är våra flickor som rodnar lätt, böjer sitt huvud och vänder bort ögonen när vi ser på deras ansikten?”
Just nu pågår en motreaktion i Turkiet, där kvinnor lägger upp bilder i sociala medier på sig själva, hämningslöst skrattande, under hashtagen #direnkahkaha eller #kahkaha, som betyder skratt på turkiska.
En liknande gräsrotsrörelse har sedan en tid funnits i Iran. Där tvingas kvinnor alltsedan den iranska revolutionen 1979 täcka både hår och hals och att bryta mot lagen kan ge både fängelse och spöstraff. På Facebooksidan ”My Stealthy Freedom” och andra liknande sidor publicerar kvinnor bilder på sig själva helt befriade från slöjan, med vind i håret. Ju fler som gör det, desto mer inflytande får friheten.
I höstas planerade kvinnor i Saudiarabien en demonstration mot att myndigheterna indirekt förbjuder dem att köra bil men manifestationen avbröts då det saudiska inrikesministeriet hotade med att besvara en sådan ”bestämt och med våld”. I Saudiarabien råder inte bara slöjtvång; kvinnor behöver även sin manliga vårdnadshavares signatur för att åka utomlands, studera, ta ett jobb, öppna ett bankkonto eller skilja sig. Men att kvinnor kör bil i protest tyder på att man inte finner sig, och det är ett viktig steg mot självbestämmande.
Om någon självmant vill bära slöja eller undvika att fnissande prata om kakrecept i sina smartphones är det naturligtvis helt i sin ordning. För vissa är en hijab helt enkelt ett sätt att visa sin identitet. Problemet är när beslutsfattare bestämmer att en viss ordning som ska gälla alla, och att detta görs för att hålla människor tillbaka. Då behövs en befrielserörelse.
Dessvärre är det allt fler länder som går i fel riktning. För ett par år sedan införde sharialagar i norra Mali. Musik förbjöds, kvinnor fick inte gå utan slöja, ingen fick röka och om någon begick brott amputerades en hand eller fot. I Nigeria försöker den militanta islamistgruppen Boko Haram införa sharialagar. I Somalia tillämpas sådana sedan 2009. I Irak och Syrien, härjar Isis, med syfte att tvinga alla in under en extremt sträng tolkning av islamisk lag.
Runtom i världen är kvinnor och flickor utsatta. Enligt Unicef är en högre andel flickor än pojkar i världen undernärda, bland annat på grund av deras lägre ställning inom familjen.
Många flickor gifts bort i mycket tidig ålder; enligt de senaste undersökningarna ligger andelen barnäktenskap i Sydasien på 46 procent medan det i västra och centrala Afrika är 41 procent som gifter sig innan 18 års ålder. Tonårsflickor står för 10 procent av alla födslar världen över. För flickor mellan 15 och 19 år är den vanligaste dödsorsaken relaterad till graviditet.
Unicef uppskattar att mer än 130 miljoner flickor och kvinnor som lever idag har utsatts för någon form av könsstympning i de 29 länder i Afrika och Mellanöstern där sedvänjan är främst förekommande. ”På många håll utförs ingreppet av outbildade traditionella barnmorskor, äldre kvinnor i byn eller barberare. Ofta används smutsiga instrument som knivar, glasskärvor eller rakblad. Ingreppet genomförs vanligtvis utan bedövning.”
Svenska kvinnor kan tacka sin lyckliga stjärna för att vara födda här. Steg för steg har jämställdhet uppnåtts. För hundrafemtio år sedan avskaffades rätten att aga sin hustru. För cirka hundra år sedan fick kvinnor rösträtt. För femtio år sedan blev våldtäkt inom äktenskapet förbjudet. Och i år, den 1 augusti 2014, får en kvinna skratta hur högt hon vill och prata om vad som helst i mobiltelefon – och tanken att man inte skulle få det upplevs som absurd. Det är ett härligt samhälle att leva i; förhoppningsvis får fler systrar snart uppleva samma frihet.
Vad kan göras för att nå dit? Sverige som land bör starkt ifrågasätta ett turkiskt medlemskap i EU om ledande politiker uttrycker sig på det sätt som nu uppdagats. De människor som invandrat från länder där sharialagar styrt deras handlingar bör få upplysning och information om vilken frihet som finns här. Vaksamhet i våra skolor kring om barn tvingats till könsstympning är exempelvis viktig.
Men man behöver inte vara politiker för att göra en insats. Som enskild kan man alltid ta en så kallad ”selfie” (självporträtt) på ett gapskratt, lägga upp det på Twitter, Facebook eller Instagram och visa vilken slags människosyn man står för.
