GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Risk för nya elstötar

Elstödet ger en del tillbaka till de hushåll och företag som har betalat dyrt för en tjänst som nu inte håller måttet. Men det gör inget åt grundproblemet – det fallerade elsystemet.
Ledare • Publicerad 30 november 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Energi-och näringsminister Ebba Busch (KD) och äldre-och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tror på pengar i februari.
Energi-och näringsminister Ebba Busch (KD) och äldre-och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tror på pengar i februari.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den nya regeringen väljer en något annorlunda form än den förra för elstödet. Kunder ska få ersättning motsvarande förbrukningen från oktober 2021 till och med september 2022. Elstödsbeloppet är hisnande 55 miljarder kronor och ska betalas från de så kallade flaskhalsavgifter som tagits in från kunderna, främst i södra Sverige. Svenska kraftnät beräknar att intäkterna från flaskhalsavgifter kommer att landa på runt 97 miljarder kronor för 2022.

I elområde 4 kommer elstödet att bli 79 öre per kWh, motsvarande ungefär 16 000 kronor för en villa som förbrukar 20 000 kWh om året. Det är nuvarande elabonnenter som ska få ersättningen, tanken är att det är denna vinters förväntade elräkningar som ska kompenseras. Det gör exempelvis att den som har flyttat från en villa inte får ersättning för sina tidigare kostnader.

Till skillnad från den förra kompensationen, som beslutades under S-regeringen, ska denna hanteras av Försäkringskassan. Nils Öberg, generaldirektör för Försäkringskassan, förklarade vid regeringens presskonferens att det tar tid att bygga upp en ny och säker tjänst för utbetalningen, med målet att pengarna ska ut till konsumenterna i februari. En förordning måste på plats, bankavtal upphandlas och kontrollsystem utformas så att inte pengar hamnar i fel fickor.

För företagens ersättning finns dock ingen tidsangivelse.

Det hela är i sig en pedagogisk illustration kring hur krångliga och snedvridande olika former av subventioner och stödsystem är. Det är lätt att inse att bara hanteringen av stödet blir dyrt. Det är också lätt att förstå att stöd i sig inte gör något åt grundproblemet i elsystemet. Kunder har lärt sig att bristerna ger utslag i starkt varierande priser med allt från minuspriser till extremt höga nivåer inom loppet av några veckor. Ett stopp i Oskarshamnsverken under några dagar i december ökar riskerna för inte bara extrema priser utan också behov av planerade strömavbrott i södra Sverige. Stödet gör inget åt det. Däremot innebär stödet att pengar skickas tillbaka till dem som en gång har betalat dem, via dyr byråkrati. Det blir en stor förlust på samhällsnivå. Det är på sitt vis en lektion i höga skatters skadliga effekter.

Akut kan stödet rädda en del hushålls ekonomi. Men som lösningsmetod är det uruselt. Det vet förstås också regeringen.

Historiska misstag – som påskyndad kärnkraftsavveckling – går inte att vrida tillbaka, men väl att lära sig av. Långsiktigt måste elsystemet återupprättas och nya lokala lösningar välkomnas. Men även snabbare åtgärder måste till. En del har regeringen och Svenska kraftnät gjort eller kommer att göra. All tänkbar reservkapacitet behövs omedelbart, som lokala mindre kraftverk – nedläggningen av kraftvärmeverket Öresund i Malmö var en slags lågpunkt i elförsörjningshaveriet. Att miljöprövningar för de mindre vattenkraftverken pausas så att de får drivas vidare är också nödvändigt. En annan åtgärd är att stora konsumenter – som industrier – får betalt för att inte driva sin verksamhet under toppbelastningstimmar.

Det ger för övrigt en ledtråd till hur ett mer fungerande elstödssystem skulle kunna se ut. För att minska konsumtionen under de ofta förutsägbara toppbelastningstimmarna kan de konsumenter som minskar sin förbrukning då få betalt för att de inte förbrukar just då. De skulle teoretiskt också kunna få betalt för att förbruka MER under de timmar när vindarna blåser och efterfrågan samtidigt är så låg att elpriserna på Nordpol blir negativa. Det skulle kapa topparna och dalarna utan att i någon större omfattning skada de investeringar i ny kraftproduktion och elnät som behövs för ett säkrare och mindre oljeberoende Sverige.

Petter BirgerssonSkicka e-post