Petter C Larsson: Riksrevisionen ger universitet och högskolor en rak höger
Svenska universitet och högskolor bedriver inte ett effektivt informationssäkerhetsarbete för att hantera skyddsvärda forskningsdata, visar Riksrevisionens granskning. Ofta saknar lärosätena kunskap både om vad som är skyddsvärt och hur det ska skyddas.
Samtidigt står vi inför en stor förändring i hur Europa hanterar cybersäkerhet. Det handlar om ett nytt EU-direktiv, kallat NIS2, som kommer att träda i kraft hösten 2024. Detta direktiv är en uppdatering av tidigare regler och syftar till att stärka skyddet mot cyberhot, särskilt för organisationer som spelar en viktig roll för samhället.
Vad innebär detta för våra universitet och högskolor? Först och främst, NIS2-direktivet innefattar en rad nya krav som organisationer behöver följa. Detta inkluderar allt från att ha tydliga planer för hur man hanterar data och cyberattacker, till att säkerställa att all personal är ordentligt utbildad i cybersäkerhetsfrågor. Det handlar även om att ha system för att hantera kriser och att skydda viktiga data, även när dessa delas med andra organisationer eller leverantörer.
Just nu är det dock oklart om universitet och högskolor i Sverige kommer att omfattas av NIS2-lagstiftningen. Detta skapar en viss osäkerhet för dessa organisationer. Om de inkluderas, kommer det att kräva betydande förändringar och investeringar i deras informations- och cybersäkerhetsstrategier. De kan behöva genomföra omfattande riskbedömningar, säkerställa finansiering för informations- och cybersäkerhetsåtgärder, och kanske till och med utveckla nya system för att hantera och rapportera incidenter.
Det viktiga att komma ihåg är att oavsett om universitet och högskolor formellt kommer att omfattas av NIS2 eller inte, är det kritiskt att de tar dessa säkerhetsutmaningar på allvar.
Att förbereda sig för potentiella cyberhot är inte bara en fråga om att följa lagar och regler, utan också en nödvändighet för att skydda värdefull forskning och personlig information. I en värld där cyberattacker blir allt vanligare, blir ett proaktivt förhållningssätt till cybersäkerhet allt viktigare för att skydda våra akademiska institutioner och det viktiga arbete de utför.
Det kanske vore bäst för Sveriges forskning och forskare om universitet och högskolor faktiskt införlivades i NIS2-lagstiftningen. Sveriges forskning förtjänar ett gott skydd, det skulle inte hindra akademiska ideal, snarare säkra dem.
Petter C Larsson är säkerhetsrådgivare
