Riksdagen i lagens gråzon
I förra veckan gick den samlade oppositionen segrande ur det utdragna budgetbråket i riksdagen. Därmed tycktes frågan vara över. Men så behöver inte vara fallet eftersom beslutet i riksdagen kan följas av en lång rättsprocess. Oppositionens agerande kan nämligen strida mot riksdagsordningen.
Budgetbråket handlar om regeringens budget ska tas i sin helhet eller kan delas upp i syfte att stärka statsbudgeten. Specifikt handlar det om regeringens förslag att höja brytpunkten för statlig skatt.
En utredning av oberoende tjänstemän i riksdagen beställd av riksdagens talman Per Westerberg slog fast att det strider mot riksdagsordningen att bryta upp budgeten. Därmed stoppade också Westerberg ärendet från att behandlas i riksdagen. Men på det örat lyssnade inte Konstitutionsutskottet när man trotsade talmannens vilja och skickade tillbaka ärendet till riksdagen för beslut.
Men enligt flera jurister som Dagens Nyheter talat med kan riksdagsbeslutet avgöras i domstol. Detta om de medborgare som berörs av den uteblivna skattesänkningen överklagar beslutet. Det öppnar upp fältet för en lång och utdragen rättsprocess.
Det är Socialdemokraterna som varit drivande i oppositionen. S har därmed gjort politik av de kanske mest grundläggande processerna i svensk demokrati, nämligen hur riksdagens arbete ska bedrivas. Riksdagsordningen är nästan att betrakta som en grundlag.
S har inte bara riskerat ställningen för framtida minoritetsregeringar utan kan även få en miljon skattebetalare emot sig som kan överklaga riksdagens beslut att inte sänka skatterna. När väl Stefan Löfven satte ner foten i en fråga tycks han ha trampat rakt i klaveret.
