Annons
Ledare

Reinfeldts skånska resa

Statsministern om Skåne: Tänk på konsekvenserna av en storregion.
Ledare • Publicerad 7 juni 2012
TA:s politiske redaktör Mattias Karlsson intervjuar Fredrik Reinfeldt. Foto: Tomas Nyberg
TA:s politiske redaktör Mattias Karlsson intervjuar Fredrik Reinfeldt. Foto: Tomas NybergFoto: Tomas Nyberg

Fredrik Reinfeldt gillar att resa. Sedan han tillträdde som statsminister 2006 har det blivit över 190 resor i Sverige. Under våren har han haft fokus på att träffa samhällsbärare. För några veckor sedan besökte han tullen i Ystad och i förra veckan var han i Malmö under två dagar för att träffa polisen och tala på Sydsvenska Handelskammarens årsmöte. Reinfeldt hann även med att besöka Pauli gymnasium och tala inför 250 elever och lärare och därefter svara på frågor.

I samband med skolbesöket intervjuade Trelleborgs Allehanda statsministern. Det är tydligt att Reinfeldt vill odla bilden av att han ser hela landet. Men ser han hela Skånes behov?

Annons

Har din uppfattning av Skåne förändrats sedan du blev statsminister efter dina resor i Sverige?

– Jag har rest nästan lika länge som jag varit politiskt verksam av det enkla skälet att jag tycker att det är ett grunduppdrag i mitt förtroendeuppdrag att se hela Sverige. Jag har blivit ödmjuk inför att Sverige är stort och att det inte ser likadant ut i hela landet. Har min bild av Skåne förändrats? Det kan jag inte egentligen säga. Man ska komma ihåg att i Skåne förenas stora jordbruk och lantegendomar med Österlens charm och kultur med det moderna snitt som jag tycker att Malmö representerar och som växer fram med bron och allt annat. Här finns väldigt mycket av allt samlat i ett län.

Det finns de som hävdar att Malmö och Köpenhamn alltmer blir en metropol, alltså en stad, och att det drivs på av både näringslivet och befolkningen. Hänger politiken med i den utvecklingen?

– Ja, det gör den väl delvis. På Nordiska rådet som har haft ett väldigt stort arbete under mina år som statsminister så pratar vi varje gång om gränsövergångarna. Människor som bor i Sverige och jobbar i Danmark, så har det varit väldigt mycket. Nu ser det ut att förändras. Vi har en hel del ekonomiska problem i Danmark.

I grunden vill vi både med bron och med vårt tänk att gränser ska minska i betydelse, att människor ska kunna röra sig på ett friare sätt över gränserna. En av de platser i Sverige där det tydligast sker är här. Jag kan bara säga att det är bra, det ger fler arbetsmöjligheter, det ger större möjligheter att få göra sina egna val.

Det finns en del gränshinder mellan Sverige och Danmark. Vad gör regeringen för att sänka dem?

– Vi har en kontinuerlig uppföljning på de nordiska rådsmötena. Vi har en särskild utredare som har tittat på gränshindren. Vi har gjort en hel del justeringar.

Det man ofta glömmer när man får höra de här synpunkterna från svensk sida är att det finns en part till. De berättar ofta vad de tycker vi ska göra i Sverige, det vill säg förbättra från svenska utgångspunkter, hur skatteavtalen används. Men det finns också en dansk motpart och de har inte alltid samma synsätt. Det pågår kontinuerliga uppföljningar för att dämpa gränshindren. Man tittar bland annat på socialförsäkringarna där man nu kommit längre med nya avtal till exempel.

Om man tittar på Skåne kan man med viss statistik hävda att det finns ett delat Skåne med mer tillväxt i sydväst och sämre förutsättningar för nordost och de östra delarna med bland annat en minskad befolkning. Vad kan man göra för att hela Skåne ska få ta del av den här tillväxten?

– I grunden är det också en beskrivning av Sverige. I delar av landet har vi tätorter som växer, som drar till sig investeringar som skapar jobb. I andra delar av Sverige och i Skåne är det mer den här problematiken att det finns en tendens att folk flyttar och att basservicen inte riktigt fungerar. Man ställer sig frågan: Hur ska vi försörjningsmässigt klara detta? Vi har ett utjämningssystem och mycket av våra nationella lagar syftar till att ställa samma typer av kvalitetskrav på vår skattefinansierade välfärd och möjliggöra den över hela landet. Mycket av de här basservicefrågorna är sådant vi umgås med. Hur funkar det? Kan vi hitta nya former?

Annons

Sedan är det förutsättningarna att få jobb, det är en väldigt bra fråga. I grunden är det allt mindre som hindrar rent geografiskt att företag och jobb kan utföras frikopplat från vissa lokaler och vissa orter.

Men du har ändå rätt i din beskrivning. Det är påtagligt att arbetsmarknaden inte ser lika rik och bred ut i alla delar av Skåne som den kanske kommer att göra i Malmö.

Ju mer vi kan göra för innovation, entreprenörskap, olika typer av idéer, att man känner att det är enkelt att starta företag, desto troligare är att man antingen kan bli egenföretagare eller kan anställa någon annan.

Skulle sammanslagningar av kommuner vara en lösning för att behålla välfärdsnivåerna i de mindre kommunerna.

– Det har funnits sådana diskussioner där man ibland har påpekat att kommuner med invånarantal på väl under 10 000 leder till frågor om man kan klara äldreomsorg och annat som kan driva en hel budget. Det är vad experterna berättar och jag kan visa utredningar som pekar på det här.

Men vad händer i Sverige? Tendensen som vi ser över landet är snarare att försöka klyva kommuner. Går det i någon riktning är det ofta folkomröstningar eller förslag på att få ännu mindre kommuner. Uppenbarligen är det en folklig drift i den riktningen trots att det rent ekonomiskt, demografiskt och befolkningsmässigt finns en del som kanske talar för att man borde slå ihop kommuner för att klara försörjningsansvaret för äldre till exempel.

Om man tittar i ett större perspektiv och på den framtida region­bildningen. Bör Skåne söka sig mot Kronoberg, Kalmar och Blekinge?

– Jag får aldrig några frågor om det, annat än från heltidsanställda kommunalråd och en och annan reporter. Det är inte något som befolkningen funderar mycket på. Jag har uppfattningen att när länet kom att bli Skåne så tror jag att många var nöjda med det. Den här diskussionen om att regionförstora ännu mer, jag tror inte att det finns ett folkligt tryck kring det.

Det vi har sagt är att man ska vara tydlig med om det här får för konsekvenser för sjukvården. I Västra Götaland där det här uppträdde så lade det tryck på en del mindre sjukhus som fick försvinna eller helt ändra inriktning och det var inte folkligt populärt. Det tycker jag att man ska förutse före man går upp i större regionbildning och berätta om. Det har inte riktigt kommit fram. Det är på temat: Okej ni vill ha en större region men vad får det för konsekvenser?

Skulle du kunna tänka dig i en framtid att flytta till Skåne?

– Jag har tillbringat många somrar i Skåne. Jag har bekanta som bor i Skåne. Jag har till och med släktingar som bor i Vittsjö. Jag ska inte utesluta någonting utan att lova för mycket.

Mattias Karlsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons