Regeringens smutsiga vapenbyk

Ändå hjälper en svensk myndighet, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Saudiarabien att förbereda en fabrik för tillverkning av sprängämnen och raketbränsle till missiler. För att undgå offentlighetens ljus bildades ett bulvanbolag som skulle sköta arbetet utan att lämna spår av krut på den svenska regeringens finkostym.

Det är skamligt.

Statsminister Fredrik Reinfeldt, utrikesminister Carl Bildt och försvarsminister Sten Tolgfors hänvisar alla till det ”Samförståndsavtal om militärt samarbete mellan Konungariket Sverige och Konungariket Saudiarabien” som den socialdemokratiska dåvarande försvarsministern Leni Björklund 2005 tecknade med kronprinsen och vice premiärministern Sultan Bin Abdulazis.

Det svenska motivet var främst att Saab och Ericsson ville sälja radarsystemet Erieye, men saudierna ville mer. ”Det handlar inte bara om att köpa vapen. Det handlar om ett komplett samarbete”, förklarade vice försvarsministern prins Khaled i en intervju med Svenska Dagbladet i november 2005. I själva verket ville Saudiarabien ha hjälp av FOI med att utveckla egen avancerad vapentillverkning.

Två konungariken förenades i ett militärt samarbete. Och det avtalet kan Sverige inte bryta enligt Carl Bildt. Det kan Sverige visst. Avtal kan omprövas och behöver inte förlängas. Regeringen har valt att fortsätta samarbetet.

Men regeringen ville inte vara direkt inblandad i missilfabriken. FOI fick därför inte slutgiltigt klartecken att gå vidare med den. Saudiarabien tröttnade på att vänta och regeringen oroade sig över försämrade relationer för svensk industri.

I mars 2009 godkände därför regeringen att FOI och ett bolag vid namn SSTI fick utföra konsulttjänster åt Saudiarabien. SSTI var, framgår det av Bo-Göran Bodins och Daniel Öhmans reportage i Ekot, en konstruktion påhittad av en representant för försvarsmaterielföretaget Saab. Lösningen skissades ihop under en resa med FOI:s förra generaldirektör Madelene Sandström.

Avtalet om militärt samarbete med Saudiarabien förlängdes 2010 sedan regeringen inte sagt upp det. Jan Björklund hävdar att Folkpartiet var motståndare, men mer rakryggade än att partiet lät det passera för husfridens skull var protesterna inte.

Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman, Urban Ahlin, menar att det knappast går att utläsa av avtalet att hjälp till uppbyggnad av en vapenfabrik kunde bli följden. Projektet skulle inte heller ha godkänts i Exportkontrollrådet. Det är förmodligen en riktig analys.

Regeringen har av allt att döma aktivt bidragit till att genomföra affärer med Saudiarabien som den inte kan försvara inför riksdagen. Politikerna får ibland ta moraliskt tveksamma beslut, motiverat med att alternativet är sämre. Men det ska prövas av väljarna – konungadömet Sverige har det som princip till skillnad från konungadömet Saudiarabien.