GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Regeringens köpslående med Preem

Med löften om billiga krediter kan ha regeringen ha påverkat Preem att ändra planerna för Lysekilsraffinaderiet.
Ledare • Publicerad 29 september 2020 • Uppdaterad 30 september 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Bränslebolaget Preems planer på utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil har varit en följetong. Företaget har under lång tid planerat för en stor investering för att förädla råolja till bensin och diesel.

2016 ansökte Preem om miljötillstånd. Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt beviljade Preem tillstånd. Det överklagades av ett antal organisationer och privatpersoner till Mark- och Miljööverdomstolen. I juni 2019 beslutade överdomstolen att pröva överklagandena.

I augusti 2019 begärde dock Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Västra Götaland att regeringen skulle ta över tillståndsprövningen. Det gjorde regeringen. Isabella Lövin förklarade i ett pressmeddelande: ”Enligt miljöbalken har regeringen möjlighet att pröva tillåtligheten av sådana verksamheter som kan antas bli omfattande eller ingripande i förhållande till möjligheten att främja en hållbar utveckling, vilket inkluderar en begränsad klimatpåverkan.” (regeringen.se 23/8 -19) Det innebar att Mark- och miljööverdomstolen inte längre skulle avgöra frågan, bara genom ett yttrande lämna sin bedömning i frågan.

Att regeringen tar över den slutliga prövningen i ett ärende från domstolarna är sig högst anmärkningsvärt. När Moderaterna bad riksdagens utredningstjänst undersöka saken konstaterades att det inte finns något annat känt fall där regeringen så sent ingripit och tagit över en tillståndsprocess (SvD 15/1-20).

Mark- och miljööverdomstolen höll i mars 2020 en flera dagar lång huvudförhandling med syn på plats i Lysekil där bland annat Naturvårdsverket deltog som remissmyndighet. Dessa prövningar är omfångsrika och dyra. Mark- och miljööverdomstolen gjorde sin bedömning och slog i sitt yttrande i juni fast att de nationella klimatmålen inte ”innebär någon förändring av de krav som kan ställas på koldioxidutsläpp vid tillståndsprövning av enskilda verksamheter som ingår i utsläppshandelssystemet”.

Raffinaderiet i Lysekil var en fråga som hotade att splittra regeringen. Skulle regeringen köra över Mark- och miljööverdomstolen? Miljöpartiet kunde driva att regeringen skulle gå emot domstolens bedömning. Men om regeringen körde över Mark- och miljööverdomstolen skulle det betyda att minoritetsregeringen naggade maktdelning och rättsprinciper i kanten. Vilken förebild skulle det bli för andra minoritetsregeringar och i andra frågor?

Ingenstans under den här processen hördes något från Preem. Företaget meddelade inte att förutsättningarna ändrats med tiden och att investeringen inte längre ansågs bärkraftig eller ens möjlig för företaget. Kostnaderna för myndigheter och domstolar hade rullat på längs hela vägen. Preem kom inte på att det vore lämpligt att informera om att marknadsförutsättningarna förändrats, att företagets ekonomi blivit sårbar och investeringen därmed högst osäker.

I stället ska en ny ansökan lämnas in under hösten för att möjliggöra storskalig produktion av förnybara drivmedel vid raffinaderiet.

Bakom beslutet ligger en morot från regeringen, avslöjas det i pressmeddelandet: ”Samtidigt har regeringen beslutat om en mer ambitiös reduktionsplikt i Sverige och uttryckt en vilja att stödja inhemsk förnybar drivmedelsproduktion, vilket har förbättrat investeringsklimatet.”

Plötsligt är alltså regeringen Preems vän.

Man kan välja att se det som positivt att Preem lägger om och ser sin del i omställningen mot förnyelsebart. Men ändå måste frågorna ställas. Hur gick detta till? Vad har processen kostat skattebetalarna? Och inte minst – vad har regeringen lovat Preem för att stoppa oljeraffinaderiet och samtidigt rädda regeringen från att spricka?

Expressen och dess reporter Frida Sundkvist avslöjade på måndagen att Miljödepartementet under budgetprocessen haft tät kontakt med Preem. Isabella Lövins statssekreterare har sedan augusti haft minst två möten med Preems vd Magnus Heimburg.

Det ledde också till mejlkontakter om vilka förslag som Miljöpartiet och Miljödepartementet fått igenom under budgetförhandlingarna, förslag som kan gynna Preem om de investerar i förnybara bränslen istället för det tilltänkta råoljeraffinaderiet. Förhandsinformationen från Eva Svedling löd: ”Hej igen! Ytterligare goda nyheter, bra om ni hejar på (efter publicering såklart): Ikväll klockan 21.00 presenteras satsning på statliga kreditgarantier för stora investeringar i Sverige, som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. 50 miljarder på tre år!”

Magnus Heimburg svarade samma dag: ”Hej Eva, Tack för det väldigt positiva beskedet. Ser fram emot att studera förslaget mer i detalj.”

Den 11 september intervjuades Preems chef för Investerarrelationer i Dagens industri. ”Det är helt klart en intressant satsning”, sa han.

Reportern trodde sig ha hittat ett självmål från Miljöpartiet. Ingressen löd: ”Preem har fått upp ögonen för Miljöpartiets mångmiljardsatsning på gröna kreditgarantier i höstbudgeten. Därmed kan pengarna gå till ett projekt som MP tar starkt avstånd till.”

I verkligheten hade Preem varit i tät kontakt med Miljödepartementet och fått förhandsinformation om satsningen, inklusive en önskan från statssekreteraren hos Isabella Lövin om att gärna bidra till att ge det uppmärksamhet. Artikeln i Di var i själva verket en PR-insats, för regeringen, Miljöpartiet och Preem. Preem har vid den här tidpunkten knappast längre några planer på att satsa på råoljeraffinaderiet längre, men behöver krediter för satsningar på alternativen.

Det framstår som att något som kan liknas vid förhandlingar har pågått mellan miljödepartementet och Preem, byteshandel har skett men med annat än utsläppsrätter som insats.

Det luktar värre än ett orenat oljeraffinaderi om den här soppan. Det förefaller som om minoritetsregeringen köpt sig överlevnadstid genom att tillförsäkra sig om att Preem förändrar sina planer. Men istället borde agerandet leda till att regeringen fälls.

Petter BirgerssonSkicka e-post