Regeringen klarar krisen bäst
På onsdagskvällen spårade ett tåg ur strax utanför den välkända vallfartsorten Santiago de Compostela i Spanien. 78 människor miste livet och över hundra personer skadades, många allvarligt varför antalet dödsfall lär stiga. Tågolyckan är den allvarligaste på 40 år i Spanien. Det är för tidigt att fastslå vad som orsakat olyckan men för hög hastighet i en kurva uppges vara en trolig anledning.
Det går inte att helt förbereda sig för allvarliga olyckor. Men när de väl händer är det viktigt att ha en beredskap, att kunna agera kraftfullt för att lösa den uppkomna situationen. Det gäller för såväl Spanien som Sverige.
Den svåra tsunamikatastrofen på julhelgen 2004 krävde hundratusentals liv, däribland 543 svenskar. Katastrofen blottlade oförmågan att på central nivå i Sverige hantera den svåra krisen. Därefter har det skett en förändring i och med inrättandet av en ny myndighet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Ändå måste man ställa frågan: Är den svenska beredskapen god? Svaret är nej om man får tro en undersökning genomförd av två studenter vid Mittuniversitetet i Östersund.
De två studenterna har frågat beredskapshandläggarna vid landets 290 kommuner hur de ser på läget. Anledningen till att man vänt sig just till dem är att den svenska krishanteringen i första hand sköts av kommunerna.
Tyvärr är inte beredskapen så god som den borde vara. Nästan 3 av 4 kommuner är dåligt förberedda för att samverka med viktiga privata aktörer i händelse av en kris. Det är särskilt oroande när mycket samhällsservice i dag drivs i privat regi.
Vidare uppger drygt 60 procent av kommunerna att MSB inte klarar uppdraget att samordna olika aktörer i samhället i händelse av en större kris. En av fyra kommuner ger också underbetyg till länsstyrelsernas samordningsförmåga.
Resultatet borde vara en kraftfull signal att något måste förändras. En god beredskap bygger i hög uträckning på samverkan mellan olika myndigheter och andra aktörer. Där finns det mycket kvar att önska i Sverige.
Undersökningen om beredskapen uppmärksammas på DN debatt (25/7) av förre rikspolischefen Björn Eriksson och Johan Färm, specialist på samhällets krishantering. De menar att det finns ett allvarligt systemfel i den oklara rollen för regeringen vid händelse av en allvarlig krissituation.
Därför vill de se att regeringen ska kunna sätta upp en stabs- och ledningsorgan som kan ta befälet för att till exempel samordna flera länsstyrelsen om så behövs. Det är ett förslag som borde genomföras. Tydlighet och handlingskraft är viktigt för att kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder.
Den spanska tågolyckan är tyvärr en påminnelse om att svåra olyckor inte går att undvika. Även om det finns mycket som tyder på att en liknande tågolycka inte kan inträffa i Sverige är vi inte förskonade från framtida kriser. Då gäller det att vara rätt förberedd.
I händelse av en nationell kris bör ansvaret ligga hos den som har mest makt, regeringen. Det är bara på den nivån en kraftfull samordning kan ske mellan landets olika länsstyrelser och myndigheter för att lösa framtida utmaningar.