Petter Birgersson: Rätt skydda ungdomar från usla lån – men det finns nya farliga nät att fastna i
Snabblån med skyhöga räntor har varit ett problem under lång tid. Allt för många, ofta unga människor, börjar med dyra smålån och är snart fast i skuldfällan. De växande räntorna är illa nog, men med inkassokrav kan smålån bli till stora skulder.
Den här marknaden har redan reglerats, bland annat gällande högsta tillåtna ränta, som i dag ligger på 44 procent (40 procent plus riksbankens referensränta). Men från nästa år kommer det att bli ännu hårdare tag mot kreditgivarna. Det ska krävas tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse för att över huvud taget få låna ut till konsumenter. Det är helt rimligt att staten har höga krav på den typen av företag.
Ännu mer uppmärksammat är att rätten till ränteavdrag för lån som inte har säkerhet i exempelvis bostad eller bil ska tas bort. Först genom en halvering 2025 och sedan inget avdrag alls 2026.
Det senare har fått kritik bland annat för att det inte gav undantag för krediter som är kopplade till aktiedepåer, där ju lånen har säkerhet i form av aktier. Där har regeringen backat.
Men Finansinspektionen och Riksbanken har i sina överlag positiva remissyttranden konstaterat att reformen riskerar att göra att redan skuldsatta får ännu sämre möjligheter att betala sina lån. Finansinspektionen har ett förslag om att enbart lån som tas efter att lagen genomförts ska undantas från ränteavdrag. Det förefaller vara en god idé, konsumenterna ska inte drabbas av lagar som införs efter att de har ingått avtal.
Det principiella i att vissa räntor undantas från rätten till avdrag är diskutabelt. Det öppnar för motsvarande gällande skatter på ränteintäkter. Det kan dessutom finnas skäl att ta lån utan säkerhet under kortare perioder. Just förmågan att inse vad räntorna över tid gör med skulder och lånekostnader är något som många individer brottas med. Ännu högre kostnader gynnar inte dem. Det återstår att se om borttagandet av ränteavdraget i sig får blancolånen att minska.
Som Finansinspektionen och Riksbanken konstaterar går en stor del av blancolånen från den här typen av långivare vidare till inkasso, 17 procent mot någon enstaka procent för storbankerna. Det är lite av affärsidén att låta skulderna glida iväg med räntor och avgifter. Med det skulle man kunna hävda att storbanken är långivarens bästa vän. En riktig kreditprövning och kommunikation med kunden vid betalningsproblem är trots allt bättre än att affärsidén är att få skulderna att rulla på med höga räntor och påminnelseavgifter.
Men detta gör inte att människor kommer att sluta leta efter sätt att låna till konsumtion. Riskerna med hårda regleringar av den lagliga svenska marknaden är att den som behöver pengar snabbt kommer att leta efter andra alternativ hos aktörer som svenska myndigheter inte har kontroll över. Baksidan med för hårda regleringar är alltid att dem man har tänkt sig att skydda hamnar i en ännu sämre situation. Här måste regeringen vara observant på hur de nya lagarna kommer att falla ut, ty det är lånehajarna och inte dess offer som ska klämmas åt.
