Rätt att kräva arbetsskor
Fackförbundet Kommunal kör kampanjer för att uppmärksamma att anställda i omsorgsyrken får stå för sina egna arbetsskor. En överväldigande majoritet av de anställda i de yrkena är kvinnor, de arbetar sällan vid skrivbordet utan är på fötterna stora delar av dagen. Ofta med tunga lyft inblandade. Sådant sliter på fötter, på ben och på kropp. Ordentliga skor, som man inte halkar med, som gör att fötterna kan andas och inte snabbt blir trötta är – eller borde vara – en självklarhet i svensk äldreomsorg. Det är en anständighetsfråga. Det är också en principfråga, det ska inte kosta dyrt att jobba och att ha förutsättningar att utföra sitt arbete utan att slita på kroppen i onödan.
Ordentliga arbetskläder och skor är en självklarhet i de flesta industri- och byggmiljöer. Skyddsutrustning ska arbetsgivaren stå för. ”Arbetsgivaren ska också se till att den fungerar och att den underhålls och repareras, så att den är säker att använda” som det heter hos Arbetsmiljöverket.
Men vanliga arbetskläder och skor betraktas normalt inte som skyddsutrustning. Därför är det också mycket ovanligt att anställda inom äldreomsorg och annan omvårdnad har rätt till arbetsskor.
Att ha ordentligt på fötterna är viktigt i många sammanhang, inte minst gäller det för beslutsfattare och politiker. Här kan de enkelt se till att de anställda i verksamheterna bokstavligen får just ordentligt på fötterna. Det finns arbetsgivare som är föredömen i frågan. I Falkenbergs kommun får de anställda numera 500 kronor vartannat år i skobidrag. Det är en liten summa men bättre än inget.
I Ystad har Socialdemokraterna ett förslag om fria arbetsskor, det borde övriga partier ställa sig bakom. Politiker på central nivå bör dessutom undanröja alla tolkningar som gör att det av Skatteverket kan betraktas som en beskattningsbar förmån.
I dag är skrivningarna luddiga och kläder som kan användas privat är förmånspliktiga även om man skriver avtal om att de inte får användas privat. Det kan gå att undvika genom att förse plaggen med tydliga logotyper, men just arbetsskor behöver passa varje individs fötter, en modell fungerar knappast bra för alla. De lagstiftande riksdagspolitikerna måste därför se till att skor till omsorgspersonal inte leder till beskattning. De kommunala politikerna kan därefter klubba saken utan att vara oroliga för att en annan myndighet ska komma efter med skattekrav på dem som sköter om gamla och sjuka.
