Räkna med digitala röster

I onsdags presenterade vallagskommittén sitt slutbetänkande. Där föreslås att det ska bli möjligt att rösta över nätet i valet 2018. Kommittén, bestående av representanter för samtliga riksdagspartier, visar därmed vägen för en modern och lättillgänglig valprocess.

Efter att förslaget om nätröstning lanserades har diskussionsvågorna gått höga på sociala medier och i tidningsspalterna. Förvånansvärt ofta intar ”tyckarna” en kritisk position. I huvudsak vänder man sig mot att känslan för demokratin riskerar att urholkas, samt att tekniska brister kan få allvarliga konsekvenser.

Kritikerna till digitala val oroar sig för att väljarna ska börja se valdeltagandet som mindre viktigt genom att det högtidliga i att gå och rösta försvinner. Det som glöms bort är att detta i lika stor utsträckning som det kan verka motiverande för vissa, kan verka avskräckande för andra. I synnerhet för unga vuxna. Grundprincipen för att locka unga väljare borde vara att göra röstandet så enkelt som möjligt, snarare än att låta det förbli komplicerat och formellt.

Samtidigt får möjligheten att också rösta fysiskt inte försvinna. Många äldre väljare skulle sannolikt inte känna sig bekväma med att avlägga sin röst på nätet, och de som helt enkelt hellre vill gå till vallokalen ska så klart kunna göra det.

Vad gäller de tekniska bristerna med att genomföra val på nätet bör dessa tas på största allvar. Bland annat kan det finnas ökad risk för personlig påverkan utifrån, samt att information manipuleras eller läcker om valsystemet ”hackas”. För att undgå riskerna med påverkan föreslår vallagskommittén att en enskild person ska kunna rösta flera gånger, men att endast den senast avlagda rösten räknas. En person, som i det första skedet utsätts för någon typ av yttre tryck, ska senare kunna ändra sin röst.

Vidare behöver det digitala valssystemet testas grundligt för att säkra det mot risken för läckage eller manipulation. Här går det inte att göra några kompromisser – ett system där ett antal barnsjukdomar upptäcks i efterhand är inte godtagbart.

Trots de tekniska problem som finns med att genomföra val på nätet, måste grundinställningen ändå vara att dessa går att lösa. Vi har redan lyckats inom ett annat ytterst känsligt område – bankärenden – och då borde det gå i valsammanhang också. Ett tillgängligt, enkelt och säkert system på nätet gör det mer tilltalande att rösta för många väljargrupper.

Frågan är alltså inte om vi i framtiden ska kunna rösta på nätet. Snarare är frågan om det blir 2018 eller något senare som de första digitala valen genomförs.