Problemlösning för skolan
Skolans huvudvärk är inte över. På tisdagen var det dags för en ny djupdykning i svenska elevers resultat. Då presenterades resultatet av den sista delen av den stora Pisa-undersökning som genomfördes våren 2012. På nytt hamnar de svenska eleverna under genomsnittet för OECD-länder och är sämst i Norden.
De traditionella delarna av Pisa-undersökningen mäter femtonåringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. För att även ta reda på hur eleverna klarar av att lösa mer komplicerade uppgifter har OECD, som ligger bakom Pisa, infört en ny del som undersöker elevernas förmåga till problemlösning. Uppgifterna knyter an till verkliga problem och handlar till exempel om att leta fram den snabbaste resvägen på en busskarta eller klura ut hur luftkonditioneringen i en bil fungerar.
Bäst är eleverna i asiatiska länder som Korea, Singapore och Japan. Även Kanada och Finland hamnar högt medan de svenska eleverna ligger på en nivå klart under genomsnittet. Mest oroväckande är att nästan en fjärdedel av eleverna inte når upp till den grundläggande basnivån.
För att lösa uppgifterna i problemlösning behöver eleverna använda sin kognitiva förmåga, det vill säga kunna dra egna slutsatser. Men det behövs också en vilja och motivation. Här kan det faktiskt finnas en viktig nyckel till att de svenska eleverna inte presterar bättre på Pisa.
Provet genomförs sent på vårterminen när eleverna i nionde klass har ett antal andra prov att göra. Pisa görs anonymt och har ingen betydelse för betygen. Det vet eleverna som skriver provet.
Skolsverige befinner sig i ett slags chocktillstånd efter dystra resultaten från Pisa-undersökningen som presenterades i december förra året. Sedan den första Pisa-studien 2000 har de svenska elevernas resultat sjunkit konstant och nu faller de snabbast av alla länder som deltar i undersökningen.
Det är väldigt svårt att hitta entydiga förklaringar till försämringen och lika knepigt att reda ut vilka åtgärder som kan leda till ett bättre resultat.
Den senaste tiden har både regeringen och Socialdemokraterna varit oerhört aktiva inom skolpolitiken och lagt förslag efter förslag. Alliansen kopierar Socialdemokraternas förslag om att öka lärartätheten för eleverna i de tidiga skolåren. Ingen vill hamna på efterkälken i striden om väljarna.
Lärarna är helt centrala i hur skolan ska bli bättre. Men lärarkvaliteten kan inte förbättras genom att satsa på fler lärare samtidigt som söktrycket till utbildningen är lågt. Satsa istället mer på dagens lärare. I förlängningen ökar det statusen för läraryrket och lockar till sig fler motiverade lärarstudenter.
I takt med att arbetsmarknaden förändras höjs också kraven. Det är en hemläxa som alla svenska elever måste lära sig. Ju tidigare eleverna tar skolan på allvar desto bättre blir förutsättningarna för att vända skolans negativa utveckling.
